Söte herrn!

Deluxen är bra i benet nu, inte längre stel, svullen eller öm efter bitmärket. Skönt! :) Det började se ganska bra ut redan i förrgår så idag tog vi ett träningspass i ridhuset.
Jag hittade inte lysknappen och det var väldigt opraktiskt att knalla omkring och leta efter den i halvmörker med hästen med sig, så det fick bli ett pass i mörkret! (Klockan var kanske 21:30)
Men det gick bra det. Lite mysigt faktiskt.
Känns att han börjar bli lång i fötterna igen för då upplevs det som att han inte riktigt "får plats" med fötterna.
Han var inte såvärst pigg och på hugget att jobba så det blev inte så avancerat jobb idag. Kortade skritten så mycket det gick för att få honom vila kvar/niga i steget, genom att tänka att vi ska stanna och rygga. (Ni vet, den här karln får man verkligen överdriva fokuset med.)
Sen tänkte jag ur det göra galoppanslag. Jojo, såvärst tydliga anslag blev det inte, men det märktes att han jobbade på bra utifrån dagen men inte riktigt hade orken och förutsättningarna till mer just idag.

Grabben får för lite käk. Inget alls i hagen förutom det väldigt nedbetade som finns där. Har försökt stödfodra så gott jag kan när jag är ute i stallet, men jag orkar inte vänta hur länge som helst på att han ska hinna få i sig hö.
Kraftfodret är han inte så pigg på, hans mage säger väl att hö (eller helst gräs!) är bättre. Men det är trist, för han börjar falla ur i överlinjen och han kan rasa väldigt fort i muskulaturen (och hullet, tro´t eller ej) om han får för lite. Man får göra så gott man kan.

Jag brukar sätta fast honom med ett grimskaft i transporten som står ute på gården och ställa ett stort hönät vid dörröppningen. Har varit väldigt nojjig att inte gå därifrån så jag hinner reagera om han blir skraj för något och sliter sig.
Men nu tänkte jag att äh, han är ju hungrig och har käk, och så här sent är det väl inget han kan bli skrämd av.
Jo tjena. ;) Gick bort några minuter för att dra bort plankorna från grindöppningen och pratade med farsan i telefon. På den tiden hann han bli skraj för något, slita sig och springa iväg, och jag sa något till farsan i stil med "oj, nu springer hästen iväg! jaja, det finns ju gräs!" varpå pållen ställer sig och börjar beta på gräsmattan! *lol*

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0