Ett par snäpp till
Idag var pållen riktigt duktig tycker jag.
Vi tränade i ridhuset och tog ett par trampförsök, försökte sen behålla tonusen så länge som möjligt efteråt men med lite avlastning med jämna mellanrum såklart.
Deluxen är normalt sett byggd lite i framåtlut. Egentligen inte så man ser det när han bara står, men när han rör sig tippar man fram av rörelsen och kanske hur han för bäckenet.
När vi kommit igång ordentligt, kommit till bra jobb och samling, då blir det inte alls samma sak. Då behöver jag plötsligt inte kämpa längre för att inte trilla framåt. Det är ett tokbra kvitto! :)
Vi lekte ganska mycket med det och jag var noga med att känna efter och försöka hinna med, hålla kvar hästen "på sätet".
Det blev ganska stor andel av passet jag ville att han skulle gå med bra samling, med lite pustpauser emellan.
I början var det mest tramp (komma igång) -tänk, sen skolgalopp-tänk, ett tag rullade vi på mer kravlöst i traven och jag tänkte mest på att försöka hitta ramen, på slutet blev det levadansats-tänk. Inte blev det någon levad inte, men han kom till väldigt trevligt jobb och det var som att vi kunde bli mycket mer bekväma i det läget. :)
Han känns dock fortfarande lite stel i bogarna (när han började spänna av och bli ännu mer bogfri knastrade och knäppte det i bogarna som att dom plötsligt "lossnade" och höll på att justera läge. :P) och lite känslig i fötterna efter verkningen spec. v.fram. Hoppas det ger med sig snart.
Skönt också att vi har så mjukt underlag i ridhuset!
Vi tränade i ridhuset och tog ett par trampförsök, försökte sen behålla tonusen så länge som möjligt efteråt men med lite avlastning med jämna mellanrum såklart.
Deluxen är normalt sett byggd lite i framåtlut. Egentligen inte så man ser det när han bara står, men när han rör sig tippar man fram av rörelsen och kanske hur han för bäckenet.
När vi kommit igång ordentligt, kommit till bra jobb och samling, då blir det inte alls samma sak. Då behöver jag plötsligt inte kämpa längre för att inte trilla framåt. Det är ett tokbra kvitto! :)
Vi lekte ganska mycket med det och jag var noga med att känna efter och försöka hinna med, hålla kvar hästen "på sätet".
Det blev ganska stor andel av passet jag ville att han skulle gå med bra samling, med lite pustpauser emellan.
I början var det mest tramp (komma igång) -tänk, sen skolgalopp-tänk, ett tag rullade vi på mer kravlöst i traven och jag tänkte mest på att försöka hitta ramen, på slutet blev det levadansats-tänk. Inte blev det någon levad inte, men han kom till väldigt trevligt jobb och det var som att vi kunde bli mycket mer bekväma i det läget. :)
Han känns dock fortfarande lite stel i bogarna (när han började spänna av och bli ännu mer bogfri knastrade och knäppte det i bogarna som att dom plötsligt "lossnade" och höll på att justera läge. :P) och lite känslig i fötterna efter verkningen spec. v.fram. Hoppas det ger med sig snart.
Skönt också att vi har så mjukt underlag i ridhuset!
Igång igen
Å ena sidan har jag alltid lite dåligt samvete när jag "pressar" pålle till att ta i lite mer eller ta sig förbi sina hjärnspöken.
Å andra sidan tycker jag det är så otroligt häftigt att rida när man märker resultatet av det! :)
Att jag kom att tänka på det beror till exempel på vilka mentala spärrar pållen har att gå in igenom ridhusdörren, och då även in och "jobba" som jag brukar göra en del. Utnyttjar hans tvångstankar om att vilja ut därifrån igen till att få upp tonus, bjudning och lätt kunna kvicka på fötterna, och sen bara lägga till lite takt och bäckenvinkling på det så har vi tramp. Tokhäftigt! :D
Sen att överhuvudtaget gå in dit kan kräva en hel del tålamod. Liksom om det är något vid uteritter han inte vill gå förbi och vid en del andra situationer. Göra det obekvämt när han är på väg åt helt fel håll och se till att han hamnar åt rätt håll igen, sen ha is i magen och inte just driva framåt utan mer sitta och vänta ut.
Gjorde misstaget att jag drev honom framåt igår. Det tyckte han var för pressande. Så då ville han (såklart) ännu mer därifrån.
Har provat att hålla kvar tonuset och kvickheten i fötterna även efter att vi gått ut från det lilla rummet med cementgolv i ridhuset. Ibland funkar det klockrent och jag kan sitta och leka med det, prova göra någon galoppfattning, länga-korta ramen utan att tappa tonuset m.m.
Igår blev det mycket rulla på i trav också. Tänka att jag flyter med så gott jag kan utan att störa men försöker hitta de små sakerna som kan hjälpa honom till bättre takt, balans, rakriktning. Det blir extremt mycket fokus på min kroppskontroll, och även att andas så man saktar ner tiden och hinner följa med i nuet.
När jag väl hittat den känslan så kan jag ändra till att tänka galopp, då brukar pålle vara i ett bra läge att ta lite galopp. Igår var väl inte riktigt någon galoppdag och då tappade jag snabbt kroppskontrollen igen pga de oförutsägbara rörelserna, men då är det ju bara att hitta tillbaka och prova igen. :)
Pedikyrdags
Hovarna äntligen fixade! :)
Kunde inte låta bli att rida lite, vet ju hur mycket lättare han har det när han är nyverkad (och så hade jag inte ridit på två dagar).
Liiite taskigt kanske att ta det på asfalten/grusplan, man märkte efteråt att han var rätt mör i bakfossingarna. Men det blev inte länge. Får ta det på sandrundbanan eller i ridhuset istället om jag rider imorgon.
Pålle var duktig iallafall, kunde få till lite skolgalopp på asfalten. Dt känns lättare för mig att rida honom där, att hitta rätt läge, men det har säkert med underlaget att göra. Fast mark. Är det lättare för hästen blir det såklart lättare för mig också (och vice versa).
Deluxen visade återigen exempel på sina superba nerver. Det hade åkt förbi en bil med transport precis bredvid oss, en moppe precis bakom, med mera störningsmoment utan att han brydde sig, han var i "work mode". Men jag kom lite för nära en hösilagebal så foten skrapade i plasten. Vet knappt vad han gjorde för jag hann inte med, fort hände det och jag hamnade med fötterna i huvudhöjd på honom! Haha!
Kunde inte låta bli att skratta och berömde när han stannade nästan direkt efteråt, då coolade han ner väldigt snabbt och lät matte rätta till sig själv igen, kunde skritta iväg på lång tygel.
Kunde inte låta bli att rida lite, vet ju hur mycket lättare han har det när han är nyverkad (och så hade jag inte ridit på två dagar).
Liiite taskigt kanske att ta det på asfalten/grusplan, man märkte efteråt att han var rätt mör i bakfossingarna. Men det blev inte länge. Får ta det på sandrundbanan eller i ridhuset istället om jag rider imorgon.
Pålle var duktig iallafall, kunde få till lite skolgalopp på asfalten. Dt känns lättare för mig att rida honom där, att hitta rätt läge, men det har säkert med underlaget att göra. Fast mark. Är det lättare för hästen blir det såklart lättare för mig också (och vice versa).
Deluxen visade återigen exempel på sina superba nerver. Det hade åkt förbi en bil med transport precis bredvid oss, en moppe precis bakom, med mera störningsmoment utan att han brydde sig, han var i "work mode". Men jag kom lite för nära en hösilagebal så foten skrapade i plasten. Vet knappt vad han gjorde för jag hann inte med, fort hände det och jag hamnade med fötterna i huvudhöjd på honom! Haha!
Kunde inte låta bli att skratta och berömde när han stannade nästan direkt efteråt, då coolade han ner väldigt snabbt och lät matte rätta till sig själv igen, kunde skritta iväg på lång tygel.
Sommar igen! :)
Jag var inte beredd på det fina vädret den här veckan! Förra veckan var det dels inte så roligt väder och så jobbade jag ändå dagtid.
Underbart att hinna njuta av sommaren lite till! :)
Ska se till att piska upp mig själv tidigare imorgon så man hinner få något gjort.
Idag hade jag ca 40 minuter på mig att ta in pålle, piffa till/klä på/rida och sen ge honom käk. Velade lite om han skulle få stå istället eftersom det inte skulle hinna bli mycket till ridpass, men något kan man ju få gjort iallafall, så ridning bidde det.
Orkade inte ta mig till ridhuset så vi invigde rundbanan runt gården som uppvärmning. Herrn tyckte det var jättespännande att titta på hästarna på andra sidan vägen. Hade nog väldigt gärna gått dit och hälsat! :)
Sen lite träning på asfaltsplattan utanför stallet, provade om vi kunde få till lite samling där (i förhoppning att få till lite tramp eller något skolgaloppsprång) med tighta vändningar/skrittpiruetter, och så gå ur rakt fram på grusvägen en bit emellanåt som avlastning.
Skulle vara praktiskt att vänja honom vid att på asfalten jobbar man.
Och så en kortis-sväng rakt ut på grusvägen med trav tillbaka så pålle skulle få sluta positivt. Han älskar ju att få jogga på!
Imorgon ska vi förhoppningsvis få sällskap en sväng ut till Alnö Ridklubb. Så jag lär mig hitta dit! :)
På Torsdag kanske farsan kan hänga med en sväng och fota. Och på Fredag får pålle fossingar fixade.
Bra att ha lite inplanerat!
Underbart att hinna njuta av sommaren lite till! :)
Ska se till att piska upp mig själv tidigare imorgon så man hinner få något gjort.
Idag hade jag ca 40 minuter på mig att ta in pålle, piffa till/klä på/rida och sen ge honom käk. Velade lite om han skulle få stå istället eftersom det inte skulle hinna bli mycket till ridpass, men något kan man ju få gjort iallafall, så ridning bidde det.
Orkade inte ta mig till ridhuset så vi invigde rundbanan runt gården som uppvärmning. Herrn tyckte det var jättespännande att titta på hästarna på andra sidan vägen. Hade nog väldigt gärna gått dit och hälsat! :)
Sen lite träning på asfaltsplattan utanför stallet, provade om vi kunde få till lite samling där (i förhoppning att få till lite tramp eller något skolgaloppsprång) med tighta vändningar/skrittpiruetter, och så gå ur rakt fram på grusvägen en bit emellanåt som avlastning.
Skulle vara praktiskt att vänja honom vid att på asfalten jobbar man.
Och så en kortis-sväng rakt ut på grusvägen med trav tillbaka så pålle skulle få sluta positivt. Han älskar ju att få jogga på!
Imorgon ska vi förhoppningsvis få sällskap en sväng ut till Alnö Ridklubb. Så jag lär mig hitta dit! :)
På Torsdag kanske farsan kan hänga med en sväng och fota. Och på Fredag får pålle fossingar fixade.
Bra att ha lite inplanerat!
Att dalta eller inte dalta, det är frågan!
Min lille häst är lite speciell. Eller egentligen bara en häst med instinkter och snabba nerver!
Särskilt i stressade sammanhang som på nya platser kan han vara lite för snabb i reaktionerna ibland för sitt eget bästa. Rent statistiskt brukar man märka av det förr eller senare.
Nu har jag fått märka det ett några gånger i nya stallet. Två gånger på raken har han slitit sig när jag haft honom fastsatt i transporten (stående utanför alltså, bara knutit ett grimskaft i bommen). Det har gått så fort så det har varit mer eller mindre omöjligt att förebygga det om man inte står och vaktar varje millisekund.
Farsan tycker att det var dåligt att låta något sånt hända, att det inte ska finnas något som "kan gå fel". Det håller jag på ett sätt med om, å andra sidan så går det ju inte alltid att se till att "inget kan gå fel". Han är ännu mer orolig inne i stallet uppbunden på stallgången än så länge! :P
Sen så tror jag väl inte det är så bra att alltid försöka undvika situationer där han kan bli skraj, pållen lär ju känna av när jag går och "letar risker" hela tiden, och blir inte härdad.
Hursomhelst så har det gått förhållandevis bra båda gånger. Första gången lossnade grimskaftet och pålle öste iväg hela 10 meter för att sen fastna vid gräset och gå lätt att fånga.
Andra gången (ikväll) var det väl lite mer dramatiskt, han råkade lyfta främre dörren till transporten lite med grimskaftet, blev skraj och backade så han lyfte dörren såpass att den lossnade och välte mot honom. Grimskaftet gick sönder och han sprang iväg, hela 10 meter igen till gräset. :P
Jag gick tillbaka med honom igen och försökte härda lite vid dörren som nu låg på backen, försökte få honom att gå fram och nosa, och lyfte upp den lite. Det tyckte han var skitläskigt men efter några gånger kunde jag välta upp den ganska mycket utan att han mer än bara stirrade på den och spände sig lite, funderade.
Är såklart bättre att öva på sånt med hästen i lina så jag kan gå undan med honom om pressen blir för stor.
Men jag vill såklart kunna sätta fast min häst och inte råfokusera på honom hela tiden. Lär nog ta några månader till misstänker jag! :P
Särskilt i stressade sammanhang som på nya platser kan han vara lite för snabb i reaktionerna ibland för sitt eget bästa. Rent statistiskt brukar man märka av det förr eller senare.
Nu har jag fått märka det ett några gånger i nya stallet. Två gånger på raken har han slitit sig när jag haft honom fastsatt i transporten (stående utanför alltså, bara knutit ett grimskaft i bommen). Det har gått så fort så det har varit mer eller mindre omöjligt att förebygga det om man inte står och vaktar varje millisekund.
Farsan tycker att det var dåligt att låta något sånt hända, att det inte ska finnas något som "kan gå fel". Det håller jag på ett sätt med om, å andra sidan så går det ju inte alltid att se till att "inget kan gå fel". Han är ännu mer orolig inne i stallet uppbunden på stallgången än så länge! :P
Sen så tror jag väl inte det är så bra att alltid försöka undvika situationer där han kan bli skraj, pållen lär ju känna av när jag går och "letar risker" hela tiden, och blir inte härdad.
Hursomhelst så har det gått förhållandevis bra båda gånger. Första gången lossnade grimskaftet och pålle öste iväg hela 10 meter för att sen fastna vid gräset och gå lätt att fånga.
Andra gången (ikväll) var det väl lite mer dramatiskt, han råkade lyfta främre dörren till transporten lite med grimskaftet, blev skraj och backade så han lyfte dörren såpass att den lossnade och välte mot honom. Grimskaftet gick sönder och han sprang iväg, hela 10 meter igen till gräset. :P
Jag gick tillbaka med honom igen och försökte härda lite vid dörren som nu låg på backen, försökte få honom att gå fram och nosa, och lyfte upp den lite. Det tyckte han var skitläskigt men efter några gånger kunde jag välta upp den ganska mycket utan att han mer än bara stirrade på den och spände sig lite, funderade.
Är såklart bättre att öva på sånt med hästen i lina så jag kan gå undan med honom om pressen blir för stor.
Men jag vill såklart kunna sätta fast min häst och inte råfokusera på honom hela tiden. Lär nog ta några månader till misstänker jag! :P
Söte herrn!
Deluxen är bra i benet nu, inte längre stel, svullen eller öm efter bitmärket. Skönt! :) Det började se ganska bra ut redan i förrgår så idag tog vi ett träningspass i ridhuset.
Jag hittade inte lysknappen och det var väldigt opraktiskt att knalla omkring och leta efter den i halvmörker med hästen med sig, så det fick bli ett pass i mörkret! (Klockan var kanske 21:30)
Men det gick bra det. Lite mysigt faktiskt.
Känns att han börjar bli lång i fötterna igen för då upplevs det som att han inte riktigt "får plats" med fötterna.
Han var inte såvärst pigg och på hugget att jobba så det blev inte så avancerat jobb idag. Kortade skritten så mycket det gick för att få honom vila kvar/niga i steget, genom att tänka att vi ska stanna och rygga. (Ni vet, den här karln får man verkligen överdriva fokuset med.)
Sen tänkte jag ur det göra galoppanslag. Jojo, såvärst tydliga anslag blev det inte, men det märktes att han jobbade på bra utifrån dagen men inte riktigt hade orken och förutsättningarna till mer just idag.
Grabben får för lite käk. Inget alls i hagen förutom det väldigt nedbetade som finns där. Har försökt stödfodra så gott jag kan när jag är ute i stallet, men jag orkar inte vänta hur länge som helst på att han ska hinna få i sig hö.
Kraftfodret är han inte så pigg på, hans mage säger väl att hö (eller helst gräs!) är bättre. Men det är trist, för han börjar falla ur i överlinjen och han kan rasa väldigt fort i muskulaturen (och hullet, tro´t eller ej) om han får för lite. Man får göra så gott man kan.
Jag brukar sätta fast honom med ett grimskaft i transporten som står ute på gården och ställa ett stort hönät vid dörröppningen. Har varit väldigt nojjig att inte gå därifrån så jag hinner reagera om han blir skraj för något och sliter sig.
Men nu tänkte jag att äh, han är ju hungrig och har käk, och så här sent är det väl inget han kan bli skrämd av.
Jo tjena. ;) Gick bort några minuter för att dra bort plankorna från grindöppningen och pratade med farsan i telefon. På den tiden hann han bli skraj för något, slita sig och springa iväg, och jag sa något till farsan i stil med "oj, nu springer hästen iväg! jaja, det finns ju gräs!" varpå pållen ställer sig och börjar beta på gräsmattan! *lol*
Jag hittade inte lysknappen och det var väldigt opraktiskt att knalla omkring och leta efter den i halvmörker med hästen med sig, så det fick bli ett pass i mörkret! (Klockan var kanske 21:30)
Men det gick bra det. Lite mysigt faktiskt.
Känns att han börjar bli lång i fötterna igen för då upplevs det som att han inte riktigt "får plats" med fötterna.
Han var inte såvärst pigg och på hugget att jobba så det blev inte så avancerat jobb idag. Kortade skritten så mycket det gick för att få honom vila kvar/niga i steget, genom att tänka att vi ska stanna och rygga. (Ni vet, den här karln får man verkligen överdriva fokuset med.)
Sen tänkte jag ur det göra galoppanslag. Jojo, såvärst tydliga anslag blev det inte, men det märktes att han jobbade på bra utifrån dagen men inte riktigt hade orken och förutsättningarna till mer just idag.
Grabben får för lite käk. Inget alls i hagen förutom det väldigt nedbetade som finns där. Har försökt stödfodra så gott jag kan när jag är ute i stallet, men jag orkar inte vänta hur länge som helst på att han ska hinna få i sig hö.
Kraftfodret är han inte så pigg på, hans mage säger väl att hö (eller helst gräs!) är bättre. Men det är trist, för han börjar falla ur i överlinjen och han kan rasa väldigt fort i muskulaturen (och hullet, tro´t eller ej) om han får för lite. Man får göra så gott man kan.
Jag brukar sätta fast honom med ett grimskaft i transporten som står ute på gården och ställa ett stort hönät vid dörröppningen. Har varit väldigt nojjig att inte gå därifrån så jag hinner reagera om han blir skraj för något och sliter sig.
Men nu tänkte jag att äh, han är ju hungrig och har käk, och så här sent är det väl inget han kan bli skrämd av.
Jo tjena. ;) Gick bort några minuter för att dra bort plankorna från grindöppningen och pratade med farsan i telefon. På den tiden hann han bli skraj för något, slita sig och springa iväg, och jag sa något till farsan i stil med "oj, nu springer hästen iväg! jaja, det finns ju gräs!" varpå pållen ställer sig och börjar beta på gräsmattan! *lol*
Nyinflyttad
Så har både jag och herr Delux blivit Sundsvallsbor till slut! :)
Jag flyttade in i lägenheten i Måndags. Har fortfarande en hel del kvar att göra i lägenheten. Och Deluxen flyttade ut på Alnö Torsdag för lite över en vecka sedan.
Han verkar trivas bra i hagen, dom går ute dygnet runt än så länge, stooor hage och många valack-kompisar både stora och små!
*host* förutom att han har fått en del bitmärken, tyvärr, jag som var så glad över att han precis hade blivit av med dom gamla (ca 20st) jacken i pälsen sen i vintras! :P
Senaste omgången bitmärken var så rejäla (inte djupa sår, men svullet och ömt i musklerna runtomkring) att han nu har fått vila några dagar. Går yttepytte orent och är väldigt öm när man tar där, i musklerna. Har väl blivit som ett blåmärke eller en lindrig lårkaka.
Dom är bra söta iallafall han och "kompisarna". :)
Annars är han ju lite ängslig och lättstressad i nya miljöer. När man har tagit bort alla gama rutiner och man får vänja in nya. Stallen och ridhuset tycker han är läskigt att gå in i, och läskigt att vara i stallet än så länge. Han är nyfiken och ser sig gärna omkring men vill absolut inte pressas till något.
Har gjort det enkelt för mig för tillfället och låter honom stå ute, knyter fast i bommen i farsans hästtransport och så har jag grejerna jag brukar använda förvarade därinne. Han kommer vänja sig vid stallet också men vi tar lite i taget.
Vi har hunnit med att inviga ridhuset en gång iallafall! :) Han var jätteduktig. Ville såklart titta och nosa runt och var lite på spänn efter att vi tagit oss förbi den läskiga ingången, sen blev koncentrationen bättre när jag väl bestämde att det fick vara färdigtittat och dags för jobb. Som det ska vara!
Underlaget är också lite ovant så vi tar det försiktigt i början.
Grinden går iallafall riktigt bra nu tycker jag! *peppar peppar* Han var skraj för den första gångerna eftersom det inte är som han är van vid. Nu bryr han sig inte alls längre!
Hoppas låret blir bättre snart så vi kan komma igång med träningen!
Jag flyttade in i lägenheten i Måndags. Har fortfarande en hel del kvar att göra i lägenheten. Och Deluxen flyttade ut på Alnö Torsdag för lite över en vecka sedan.
Han verkar trivas bra i hagen, dom går ute dygnet runt än så länge, stooor hage och många valack-kompisar både stora och små!
*host* förutom att han har fått en del bitmärken, tyvärr, jag som var så glad över att han precis hade blivit av med dom gamla (ca 20st) jacken i pälsen sen i vintras! :P
Senaste omgången bitmärken var så rejäla (inte djupa sår, men svullet och ömt i musklerna runtomkring) att han nu har fått vila några dagar. Går yttepytte orent och är väldigt öm när man tar där, i musklerna. Har väl blivit som ett blåmärke eller en lindrig lårkaka.
Dom är bra söta iallafall han och "kompisarna". :)
Annars är han ju lite ängslig och lättstressad i nya miljöer. När man har tagit bort alla gama rutiner och man får vänja in nya. Stallen och ridhuset tycker han är läskigt att gå in i, och läskigt att vara i stallet än så länge. Han är nyfiken och ser sig gärna omkring men vill absolut inte pressas till något.
Har gjort det enkelt för mig för tillfället och låter honom stå ute, knyter fast i bommen i farsans hästtransport och så har jag grejerna jag brukar använda förvarade därinne. Han kommer vänja sig vid stallet också men vi tar lite i taget.
Vi har hunnit med att inviga ridhuset en gång iallafall! :) Han var jätteduktig. Ville såklart titta och nosa runt och var lite på spänn efter att vi tagit oss förbi den läskiga ingången, sen blev koncentrationen bättre när jag väl bestämde att det fick vara färdigtittat och dags för jobb. Som det ska vara!
Underlaget är också lite ovant så vi tar det försiktigt i början.
Grinden går iallafall riktigt bra nu tycker jag! *peppar peppar* Han var skraj för den första gångerna eftersom det inte är som han är van vid. Nu bryr han sig inte alls längre!
Hoppas låret blir bättre snart så vi kan komma igång med träningen!
