Att dalta eller inte dalta, det är frågan!
Särskilt i stressade sammanhang som på nya platser kan han vara lite för snabb i reaktionerna ibland för sitt eget bästa. Rent statistiskt brukar man märka av det förr eller senare.
Nu har jag fått märka det ett några gånger i nya stallet. Två gånger på raken har han slitit sig när jag haft honom fastsatt i transporten (stående utanför alltså, bara knutit ett grimskaft i bommen). Det har gått så fort så det har varit mer eller mindre omöjligt att förebygga det om man inte står och vaktar varje millisekund.
Farsan tycker att det var dåligt att låta något sånt hända, att det inte ska finnas något som "kan gå fel". Det håller jag på ett sätt med om, å andra sidan så går det ju inte alltid att se till att "inget kan gå fel". Han är ännu mer orolig inne i stallet uppbunden på stallgången än så länge! :P
Sen så tror jag väl inte det är så bra att alltid försöka undvika situationer där han kan bli skraj, pållen lär ju känna av när jag går och "letar risker" hela tiden, och blir inte härdad.
Hursomhelst så har det gått förhållandevis bra båda gånger. Första gången lossnade grimskaftet och pålle öste iväg hela 10 meter för att sen fastna vid gräset och gå lätt att fånga.
Andra gången (ikväll) var det väl lite mer dramatiskt, han råkade lyfta främre dörren till transporten lite med grimskaftet, blev skraj och backade så han lyfte dörren såpass att den lossnade och välte mot honom. Grimskaftet gick sönder och han sprang iväg, hela 10 meter igen till gräset. :P
Jag gick tillbaka med honom igen och försökte härda lite vid dörren som nu låg på backen, försökte få honom att gå fram och nosa, och lyfte upp den lite. Det tyckte han var skitläskigt men efter några gånger kunde jag välta upp den ganska mycket utan att han mer än bara stirrade på den och spände sig lite, funderade.
Är såklart bättre att öva på sånt med hästen i lina så jag kan gå undan med honom om pressen blir för stor.
Men jag vill såklart kunna sätta fast min häst och inte råfokusera på honom hela tiden. Lär nog ta några månader till misstänker jag! :P
Hej!
Jag är en ny läsare av din trevliga blogg, har sträckläst lite bakåt och är nu ikapp tror jag! :)
En av mina hästar kan blixtsnabbt få panik och slita sig om han sitter fast och försöker kika på något och känner att det tar emot. Jag har gett upp att binda honom helt sen många år och idag står han istället lös med grimskaftet i marken när jag pysslar.
Jag har tränat in det som så att jag tänker som en ruta runt där jag ställt honom. Han får vid behov trampa runt och stöka men inte vrida/vända sig eller ta ett fullt steg fram eller bak, då petar jag lugnt in honom igen. Länge släppte han sitt ansvar att stå på samma plats så fort jag gick iväg för långt så man fick förbereda sig och ha allt man behövde i närheten. Men nu börjar det arta sig och det är så trevligt att dyka in i sadelkammaren och komma tillbaka till en häst som vilar på ett ben med spetsade öron och väntar. :)
Bara en tanke i all hjälpsamhet, att det kanske skulle bli trevligare för er båda att skippa det där med att binda fast. :)
Tack så mycket för ditt tips!
Jag har gjort iordning honom i ridhuset nästan hela sommaren och då tränat på honom att han ska stå stilla utan att jag behöver hålla i för att kunna göra iordning. Det kändes som jättenyttig träning för oss, ska försöka fortsätta med det i någon form.
Men jag skulle aldrig kunna ha honom helt lös och lita på att han står kvar, tyvärr, särskilt inte i stressig miljö, t ex på ett nytt ställe. Vi har tränat alldeles för mycket på att stå stilla i våra dagar! *lol* Hästen är inte riktigt gjord för det.
Bara att han kan lugna ner sig efter några meter när han precis fått en dörr vält mot sig är en grymt stor förbättring mot tidigare.
Problemet är ju inte heller att han inte kan stå stilla. Det kan han under rätt förutsättningar, jag har brukat kunna lämna honom själv på stallgången en halvtimme utan att behöva oroa mig för att han hittar på något. Där han var trygg och invand att stå - för varje nytt ställe får man lära om.
Kanske ska tillägga att det bara handlar om tid och tålamod. Alla hästar tacklar inte otryggheten med att flytta till ny miljö lika bra.
Jag ser det alltså inte som ett "problem", hästen är så helt enkelt och då får man göra det bästa av situationen och ha tålamod!
