Trickträning

I Lördags var vi ett gäng som hade trickträning för Maria! :) Jätteroligt!
Vi övade början till buga, sidepass längs staketet med hästen mot oss och bort från oss, och piruett (eller "snurra" som jag brukar kalla det).
Början till buga har jag gjort lite annorlunda innan, men fastnat för att jag inte vetat hur vi ska gå vidare. Pålle gillar inte riktigt när man håller fast hans framben (inte när han ska verkas heller) med största sannolikhet för att han är kort i muskulaturen vid bogbladen, så han vevar mycket med benen. Största utmaningen är att lyckas hålla kvar, för då brukar nästa lösning från pålles sida bli att flytta vikten bakåt.
Men jag har beslutat att ta väldigt lite i taget och bara när jag har ridit innan så han är ordentligt uppvärmd, samt prova ett par veckor eller så och utvärdera om det går åt rätt håll eller om vi borde lägga ner buga-träningen överhuvudtaget. :/ Man ska ta det försiktigt med kroppen!

Sidepass blev mer som NH-träning för oss kan jag tycka än trickträning. Bra att öva på, att hålla koll på bogen blev det ffa för min del, så eftersom jag varit väldigt lat med kommunikationsträning var det ett klockrent inslag för oss.
Piruett/snurra har vi redan övat lite på fast lös, så även om det inte är perfekt på något vis var det inte alls svårt att få pålle göra det med t o m lina som hjälp. ;) Vet inte riktigt vad det ska vara bra för, men det ser säkert roligt ut när man kan det!

Hoppas på att hinna få till en till trickträning innan vi far hem, dom andra verkade också tycka det var roligt! :)

Sen har jag fått lite lektioner på Karamell, igår t ex en lektion i samling för hand. Väldigt nyttigt att öva på och K är så härlig läromästare!

Deluxen har annars gått ganska sparsamt, men framförallt lektionerna för B har gått kanon! :) Det är roligt att det händer lite från pass till pass, att vi inte alltid har samma styrkor och svagheter. Senast var han jätteduktig i galoppen och kunde göra flera anslag på samma långsida, nästan så han galopperade skolgalopp en hel långsida någon gång (fast bara nästan, det blev några skrittsteg emellan). Gången innan däremot var det lite tvärtom, då fick vi till sån kvalitet att han knappt orkade ett språng i taget, för att det hade krävt sån styrka och energi!



Jag har svårt att tänka mig att det redan är November! :S Tiden går fort när man har roligt (och mycket att göra)!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0