Mör matte
Imorgon blir det iallafall vila. (För vem får ni tolka som ni vill! ;) ) Jag börjar ändå jobba för knasig tid för att hinna rida.
Sammanfattningsvis tycker jag iallafall Deluxen har varit jätteduktig. Ikväll blev det gott och blandat av basicträning och lite lattjo-träning; svaga öppnor i skritt, halter och stå stilla en stund, lite korta-länga, lite flytta inåt-utåt på volten, skritt-travövergångar, och så kontrasten med samla -länga traven och öva galoppfattningar.
En av fördelarna med två pass som sagt- man hinner få med så mycket på en och samma dag! :)
Hittat ett intressant stycke skrivet av Katrin Wallberg:
Många tycker att det är förhållandevis lätt att lära sina hästar att gå i öppna. Men det är i realiteten få hästar som verkligen utför öppnan korrekt. Det räcker inte att hästens inre bakben sätts ned i riktning mot tyngdpunkten för att det ska vara en öppna. Det man är ute efter är att hästens ytterbog ska lyftas upp. Och det kommer sig av att rotationen i hästens bröstkorg ökar i öppnan och innerhöften sänks. Man ser många hästar som faktiskt gör tvärt om. När de går in i öppnan så tappar de rotation och sänker sin ytterhöft. Det beror antagligen på att man har börjat jobba med öppnan innan man har lärt sig att kontrollera sänkningen av hästens innerhöft.
Gueriniere skriver i sin bok att öppna är den svåraste men också mest värdefulla övningen! Steinbrecht utvecklar detta: När hästen böjer sig arbetar hästens bakben olika mycket. När hästen böjer sig på volten kommer det inre bakbenet längre fram än det yttre. Därifrån utvecklas öppnan. Det inre bakbenet ska ta lite mer vikt än det yttre. Det är bara böjningen genom bröstkorgen som får bakbenen att arbeta korrekt i öppnan. Utan böjning kommer bakbenen att vinklas felaktigt. När hästen är stabil i öppnan behöver man inte längre några synliga hjälper för att utföra den. Det räcker med att föra in framdelen med yttertygeln och att sänka ryttarens höft en aning för att inner bak ska svinga fram mot tyngdpunkten. Graden av böjning (och därigenom graden av öppna) kan kännas genom ryttarens sits av hur mycket ryttarens inre höft sänks.
Genom Steinbrechts beskrivning framgår det tydligt att det är rotationen i hästens bröstkorg som är det avgörande i öppnan. Det är intressant att den viktigaste hjälpen inte är förskjutningen av tyngdpunkten eller användandet av innerskänkeln, utan just sänkningen av ryttarens innerhöft...
Haha man kan aldrig höra för många åsikter, infallsvinklar etc så länge de är vettiga ;)
