tabbe - en träningsdagbok inom Akademisk Ridkonst

...som vi kallar ridning! :-)
Ibland får man ha tålamod och kämpa på om och om igen med sånt man tycker sig borde kunna vid det här laget... Eller ta sig ett snäpp vidare. Ibland känns det som fem steg framåt på ett och samma pass.
Det vet man ju så väl och har varit med om så många gånger tidigare, ändå blir man alltid lika förundrad och stundvis lite frustrerad över fenomenet! ;-) Det tar aldrig slut! Och går inte alltid spikrakt framåt.


Några såna "irriterande punkter" som jag försöker jobba på, känns som evighetsgöra:
(jag har valt hyfsat snälla bilder som jag själv ändå tycker speglar felen tydligt)




*Tänker att jag ska korta yttertygeln och på så vis rama in. Men i slutändan blir det bara en felkompensation som sabbar böjningen. Lustigt nog tycker jag ändå jag ser ut att komma åt vänsterbak bra på bilden vilket ju var vad jag var ute efter, och det känns så när jag rider. Men man ser ju att det inte går igenom hela vägen när man tittar på hals/huvud. Med andra ord: Sluta tänka att jag ramar in på yttertygeln, ge ramen - ge hästen uppgiften att forma sig efter den.



*Den här bilden gillar jag. Det jag ska sluta med är att vrida överkroppen utåt i mina försök att ange riktningen för hästen. Bak med högeraxeln, bålen i rätt riktning!

Och så en sak till som jag hade svårt att hitta lämplig bild till från samma pass, fast som det kryllar av bildexempel på egentligen:

*Samtidigt som jag tänker att jag ska samla med sitsen behöver jag tänka att mina fötter ska bakåt. Annars hamnar jag i stolsits eller bara allmänt med taskig vinkel i knäna och fötterna längre fram än höft/axel. Det är nog en ovana som sitter kvar sen jag hade en sadel som satte mig i hängsits, eller så kanske det lättare blir så med fårskinnsöverdraget (sätet blir bredare). Börja tänka "fötterna på jorden", fötterna under rumpan när jag vill samla.



Ett par saker till som liksom kommit tillbaka till mig som kan vara smart att öva på är:

*Tänka tonusintervaller ofta, nästan direkt från att hästen tar första steget. Det behöver inte vara så tydliga skillnader i början men det hjälper för att hitta en bättre grundform och känslan att hästen sitter ihop även i de mindre avancerade övningarna. Hans (och min) koncentration blir också bättre.

*Öva centrering genom att ofta växla fokus från ena sidan till den andra, men med fokus på centrering och att snarare hitta mittpunkten. Jag brukar tänka att höfterna är som en triangel där plana sidan ska vara uppåt. Både på mig och hästen. Flytta inåt/utåt på volten eller rida böjd på en fyrkant brukar fungera bra om jag har det fokuset.


Sen så är det ju massor med fler saker. Men det brukar bli lite av en soppa om man försöker fokusera på för mycket samtidigt! :-P Nästa pass tänkte jag försöka få med lite av allt jag skrivit, med stenhård disciplin på sitsåtgärderna! ;-)
Det som klurar till sitsträningen ännu mer är att Tabben tenderar att stänga av om jag tar bort allt fokus från honom; övningar, att vara konsekvent med att få svar på hjälper, tydlig med vad jag vill att han ska göra. Allt tar lite längre tid när man vill försöka få med det också och plötsligt glömmer bort sig i det man skulle ha råfokus på!
Men någon gång borde jag ju få till dom där grejerna!!?! Tycker jag.