Doing by non-doing
...är det något ni applicerar i ridningen?
Tycker jag kommer i kontakt med det mer och mer. Att det handlar mer om vad man INTE ska göra än om vad man ska göra för att få effekt.. Fast det är nog ganska naturligt att man gör alldeles för mycket för att överhuvudtaget få ett resultat tills man lärt sig -vad- som ger effekten och kan skala bort resten?
Sen finns det ju mer renodlat göra genom att inte göra. T ex att lära hästen att gå kvar i böjning genom att man konsekvent låter hästen vara ifred så snart man gått in på det böjda spåret. Att man inte egentligen styr in hästen på ett böjt spår utan böjer och sen gör -just det- ingenting, så hästen följer sin böjning in på det böjda spåret. Hästarna är ju också väldigt tydliga med att det är eftergifterna de lär sig av, inte kommandona i sig.
Man kan ge hur många kommandon som helst, men det är först när hästens svar bejakas av eftergift som det kan befästas. Att få vila (eller aktiv vila ex. sträcka ut framåt i friare form) är också ett sätt att förstärka effekten.
Att inte låta sig påverkas av hästen, både vad gäller det mentala och vad gäller hur kroppen påverkas, ger ju också en otrolig skillnad jämfört med att råka höja pulsen när hästen gör det, eller att flyttas med i hästens felmönster snarare än att försöka forma sig själv (och då både lyckas identifiera alla sina egna och hästens "naturliga" eller situationsbaserade felmönster, och hitta en lösning! Svårt! ) Att inte råka följa med i hästens felmönster men ändå hitta ett sätt att hamna rätt utan att det blir fel på annat vis, det är verkligen toksvårt tycker jag. Och så mycket mer värt än många skänkel- och tygeltag.
Listan kan göras lång. :-) Det är när hästarna vilar de mognar mentalt och utvecklas fysiskt, inte när de jobbar. Nu menar jag såklart inte att allt man gör är onödigt. Men att det man inte gör är minst lika mycket värt och i det stora hela tror jag det är hur duktig man är på att göra utan att göra som avgör resultatet. Göra är vi ju i regel duktiga på, *host* lite varierande duktiga på vad vi gör såklart.
Jag tyckte att ämnet förtjänade ett eget inlägg. För handen på hjärtat - hur ofta är vi efter ett pass nöjda med vad vi varit duktiga på att -inte- göra? Jämfört med hur ofta vi är nöjda (eller missnöjda) med vad vi har gjort?
Doing by non-doing förtjänar mer uppmärksamhet! :-)
