Uppdatering
Tabben har ju börjat gå i sommarhagen och verkar trivas finfint. Bortsett från ett par små bitmärken som skvallrar om annat verkar det gå lugnt till och han är trevlig att ha att göra med. :-)
Går ju bara ute på dagarna än så länge, och ärligt talat vill jag fortsätta så så länge det går (att det går att täcka in- och utsläpp för det har vi inte per automatik från 1/6) för att det är mycket lättsammare att få in hästen när den är van att tas in på kvällen. *host* Har ju inte tänkt ge någon sommarvila.
Det var svårt att få till någon bra bild på långt avstånd... Men denna får duga! Grönt och fint, men inte något överflödigt bete!
Faktiskt har han gått ner aningens i hull sen han kom ut på betet. Magen växer men det blir ju mer i magen när dom proppar i sig mat med mycket lägre torrsubstans = mer onödig volym. Ser man till hullet har han faktiskt tappat lite mer fläsk och nästan ett hål på sadelgjorden. :-) Förmodligen rör han mer på sig i hagen och än så länge så är ju inte betet överflödigt med mat. Nu är vi nere i tre hål kortare gjord än i vintras, och ändå är den aldrig hårt spänd!
Tack och lov så har han inte gått ner pga stress eller överdrivet med rörelse i hagen! Han har sett cool ut varje gång jag sett honom, undantaget att han kunnat knata omkring längs med grinden när det börjat vara intagsdags.
Tabben har varit tokduktig på sistone tycker jag!
Dels har han hållt sig cool och "med" trots diverse störningsmoment (har man stundvis tappat koncentrationen så har det varit så lite att den snabbt kommit tillbaka), och dels märker man ju på honom att han alltid försöker.
Däremot tror jag matte är lite elak enligt honom som kräver jobbiga saker.
Nu har vi tre punkter planerade innan träningen till helgen:
*Minst en vilodag (max 2)
*Ett lättare "bygga moral"-pass, alltså ett träningspass som ska vara så kort/enkelt att det boostar arbetglädjen inför träningen.
*Minst ett galet försök att hoppa upp lite vartsomhelst (någon annanstans än ridhuset bara) och testa rida en liten bit i kombinerat träns med grimma/grimskaft ovanpå, se hur det funkar.
Vi har bestämt oss för att ett STORT litet delmål för oss på träningen är att vi ska försöka rida den ca kilometer det är från stallet till ridbanan där träningen hålls. Det låter ju som en pyttegrej som varje ekipage borde kunna, men dels är det en ganska stor grej mentalt för mig (är ju mest det som det sitter i, att jag ska träna mig att hålla mig positiv/cool/konsekvent oavsett situation, hjärntvätta mig själv till att det är piece of cake så man ens får för sig att försöka) eftersom det är en del störningsmoment på vägen och han kan stanna och vara lite skeptisk/vilja titta bara när vi promenerar ouppsuttet dit.
Haha, jag har många gånger suckat och tänkt "tänk om VI kunde göra sådär!" bara av att folk värmer upp genom att rida till ridbanan. Eftersom jag tro´t eller ej tycker det är roligt med utmaningar, att testa sina gränser för vad som går att göra, så tyckte jag det var ett lagom litet projekt! :-)
Tror inte jag behöver förbereda pålle så mycket, bara just att testa hur det funkar att ha vanliga tränset med tyglarna under grimman och försöka inverka med grimskaft som tyglar. Grimman har mycket mer lugnande inverkan på mig/pålle än stången som mest förvärrar minsta lilla spänning (vi ska ju träna med stången sen så den måste med! ;-) ). Men det ska erkännas att det är trevligt om man iaf har tillgång till de vanliga tyglarna också för även om pålle är coolare med grimman så har man inte mycket att säga till om! ;-) förmodligen det som gör honom tryggare - han behöver inte vara orolig att bli misshandlad i munnen om/när han inte är överens med sin ryttare - känslan av att ha kvar den egna kontrollen liksom.
Jag inser att det är lite öppet mål att skriva ovanstående så jag vill påpeka att kommentarer som "va, kan ni inte ens det?!" eller "det är ju bara att rida!" är synnerligen oönskade. Nu försöker jag öva på att stärka självförtroende och tänja på gränserna, göra såpass lite i taget att det känns som en liten utmaning men ändå är något rimligt att klara. Kommentarer som indikerar hur dåligt det isf skulle vara hittills, eller hur enkelt det ÄR, det hjälper tyvärr inte i det syftet! :-)
Jamen fasen inte ens en nybörjare kan ju missa att hästen saknar en kvarts hov :/ Och sen övervikten var ju grotesk, det var en jättesnyg häst på bilden i annonsen, men nu fick de ju inte ens på sig sin vanliga sadel, ryggen var dubbelt så bred som den skulle vara pga övervikten :( Trist på en så i övrigt vacker och trevlig häst att hantera.
Låter som att ni har en hel del på g, låter nyttigt :) Hoppas ni klarar era delmål.
Hoppas ni når erat mål. Ibland är saker som för andra känns plättlätta svårare för andra. Funderar bara på varför det är så svårt för honom att gå den vägen? Blir han stressad? Bara nyfiken, dömer er absolut inte.
Stress/press är det ja. Det som är svårt är att i det läget (som nu t ex, när det rör sig om ny miljö/ny situation snarare än "farlig väg") går han upp i puls själv, man känner spänningen som börjar lagras upp i kroppen = toksvårt att inte ofrivilligt bli smittad, samtidigt som jag ju måste väga över åt andra hållet också, det är tyvärr inte lika lättsmittat åt det positiva hållet i det läget! :-)
Nu är en på sätt och vis bra grej att det sällan är graden av störningsmoment det hänger på. Snarare pyttesmå detaljer (varav många jag nog inte ens förstått mig på än, alt. inte till 100% får till) eller övriga omständigheter/dagsform/hur många upprepningar det blir som späder på.
Ja det verkar så, ägaren sade idag att jag var den bästa ägaren för Pontus så jag får köpa så fort hittar en ny häst :)))
Däremot är han ju fortfarande halt, kotan är varm också :( Så om det börjar gå över snart så måste man ju kolla upp det!
Aha ja det är bara att nöta på o försöka tänka positivt hela tiden svårt
Har inte råkat ut för en sån svårighet själv så det är svårt att sätta in sig i hur det är. Men ändå något att tänka på. Intressant och hoppas det blir bättre med tiden för er. Trevligt att följa eran resa tillsammans.
