Ont i fossingarna!
Nu är jag hemma igen från kursen (Kraniosakral Terapi för häst)! Som för övrigt var lika trevlig och givande som vanligt. Man känner sig alltid så "rensad" och utvilad efteråt trots att vi har fått tänka mycket och varit igång mest hela tiden känns det som.
Den här gången hade jag svårt att inte tänka på de egna kusarna, eller framförallt Tabac.
Som lyckades bli riktigt öm i hovarna precis innan jag åkte och när man inte är där är det svårt att hålla koll!
Hade bett syrran titta till hovarna och smörja på tjära eller Dryfeet de dagar hon skulle vara där, men det hade visst inte blivit av.
Nu när jag kom hem iaf så var strålarna på framfötterna varma och ömmade på vissa ställen. Han är ju ett kallblod och jag har för mig att dom - eller han iaf - inte visar smärta i första taget utan håller igen in i det sista. Så för hans del innebär det att han går försiktigt, snubblar till av smärta om han råkar kliva på en sten mitt under någon öm punkt, att han stannar och inte gärna vill gå trots att han inte verkar titta på något särskilt. Den andra hästvakten hade inte märkt något särskilt när hon tagit in honom, men då vet jag ju inte om han faktiskt inte varit öm eller om hon inte märkt det.
Rengjorde och kletade på Dryfeet, och så fick han lite KST-behandling. Tänkte testa om det fungerar på hovröta också! ;-) Svårt att avgöra om det är dreyfeet-ens förtjänst eller behandlingens isåfall, men det kändes ändå som att man ville göra det där lilla extra för att ha en chans att han blir bra snabbare! Måste leta reda på någon vettig barfotaverkare eller dylikt som är bättre på barfotahovar för som det ser ut nu verkar det inte fungera med den nuvarande.
Kalle fick lite motion i Onsdags när ett par tjejer skulle provrida. Och Tabac fick leka lite med klickerträning, tänkte öva lite med en boll för att kanske lyckas lära honom spela Fotboll som Nisse kunde. :-) Gick inge vidare, koncentrationen var ungefär lika med noll. Men jag tror han började fatta klickerprincipen lite smått (använde riktig klicker nu, annars har jag använt klickerord men bara tränat någon grej sporadiskt sådär) och att peta på bollen betydde godis. Det dumma var bara att han var så distraherad av allt runtomkring -en sån där "noll fokus"dag- att tittandet var mer roligt än godiset. Skum häst!
Idag (Torsdag) blev det vila för båda två. Dels för att jag hade ont om tid, och dels för att Tabben verkade trivas mycket bättre med att äta gräs i hagen än att knalla ut på gruset! Imorgon måste jag testa lite jobb för hand eller så, så att jag kan checka av läget iallafall och lära honom att det går att ha fokus på matte igen!
