tabbe - en träningsdagbok inom Akademisk Ridkonst

Söndag
Idag blev det vila för Tabben. Jag hade morgonjour i stallet vilket tog ca 1½ timme plus en halvtimme för att fixa iordning dagliga sysslorna åt Tabben (mat, vatten, mocka). Sen fick jag speeda till jobbet.
Hade tänkt åka tillbaka till stallet igen på kvällen för att motionera honom men det blev sent och tröttsamt så det blev inget av! :-P

Måndag
Idag höll det på att bli lite bråttom... Byggarbetarna från järnvägsbygget skulle spränga ca en timme efter att vi precis var på väg att hämta in hästarna (lerhästar tar ju en stund att fixa iordning också...) men dom var bussiga och skjöt på tiden en stund så vi skulle hinna.
Det blåste ganska ordentligt och lät en del i ridhuset, det var förmodligen mitt "fel" för att jag ryckte till omedvetet någon gång eller själv var lite ofokuserad men Tabben var iaf lite på tårna. Han var på väg att dra iväg för mig någon gån/började trava någon gång men var lydig och duktig ändå tycker jag. Någon skentur var det absolut inte frågan om. Men det ledde till att ridpasset blev lite spänt. Jag övade först i skritt på lite alla möjliga varianter av skolor och böjning i allmänhet. Det kändes inte så bra, som att han aldrig "kom loss" och som att han ville undvika något. Inte värre än vanligt egentligen bara i frågan om spändhet. Kanske att jag kom åt honom mer än vanligt eller att jag gjorde det senaste ridpasset. Jag hade lite svårt att svänga/styra i allmänhet och det blev lite väl mycket obalans för att jag ska känna mig nöjd. Men kortare stunder var det mycket trevligt att glida omkring i en trevlig trav och kunna "åka" även om det krävdes jobb för att komma dit och hålla det. Känns harmoniskt och som att hästen verkligen följer mig!

Tisdag
Bättre dag idag tyckte jag. Från början var det en del trixande förmodligen för att jag ville för mycket. Försökte hitta en balans mellan att verkligen fokusera och vara TYDLIG mot kusen så han förstår vad jag vill och att jag vill något och att inte bli bossig eller tjatig för det! :-P
 Sen försökte jag återigen (misslyckades lite med det igår upplever jag) få till en bra stadig sits, fokusera på att sitta stilla och inte låta mina höfter röra sig i sidled och att inverka på hästen med magmuskler och fokus när jag vill få till lite samling. Vi övade dels pyttelite skolor, ganska misslyckat, sen försökte jag istället tänka "rakt" och "framåt" även på volterna för att när det kändes bra fokusera på att runda hästen runt innerskänkeln.
Jag hade ett (eller två rättare sagt) mantra i huvudet som fungerade bra för mig- "kontroll" och "balans". Att JAG skulle styra varje steg och känna att jag hade kontroll i varje steg eftersom hästen är snabb på att hitta på något eget om man inte är med hela tiden. Inte så allvarligt, mest störigt när man haft jättefin bärighet och plötsligt trillar hela hästen bort från strukturen och balansen och drar iväg framåt eller sneddar på bogarna. När jag tänkte att jag skulle ha kontroll på varje steg gick det mycket bättre att styra på volterna. Balansen hjälpte också till där. Att jag fokuserade på höfterna och att jag hela tiden skulle sitta kvar oavsett vad hästen hittade på. Jag försökte att aldrig göra någon större sitsändring utan bara flytta pyttelite när jag ville inverka annorlunda eller i första hand bara spänna magen.
Från början brukar jag få vara väldigt bestämd och jag känner mig ganska hård. Det krävs lite innan han börjar haja till. Sen kan man sitta och finåka betydligt mer bara man är på hugget och i full fokus! :-)
Vi övade lite samling- fram- samling- fram. Jag tycker han höjer sig mycket tydligare nu, tidigare har jag nästan upplevt att han blivit låst fram när jag försökt samla (för någon månad sen eller så) nu tycker jag att vi får bättre helhet. Jag krävde inget extremt utan fokuserade på kommunikationen, att han skulle förstå vad jag ville och vara med på noterna.
Jag experimenterade också lite med takten vilket känns nyttigt inför framtida ökningar eller kanske passage.

Ja så var vilan över för Tabac. Har infört en "traggla på samma sak max två pass"-regel! :-P
Faktiskt fungerade det mycket bra tycker jag, idag blev det säkert 50% skritt (tidsmässigt förmodligen mer, men så går ju traven snabbare! ;-) ) och han var coolare när jag bad honom stanna efter uppsittning t ex.
Däremot upplevde jag inte honom lika mjuk som vanligt, inte lika lyhörd heller. Kändes dags för lite "elakt grovjobb" som jag faktiskt ser det som eftersom jag måste övertala Tabac väldigt tydligt och petigt åtminstone till en början innan han fattar vad som gäller (är han inte genomgymnasticerad sen tidigare i kroppen så blir det ju lite "övertalning" för att göra sånt som är obekvämt också). Först blev det den gamla vanliga förvänd böjning i skritt. Där var jag inte såå krävande tyckte jag men jag försökte vara lite petigare än på sistone för att få tillbaka fokuset. Sen när vi skulle trava kändes det inget vidare mot vad det brukat det var bara kortare glimtar det kändes som att jag fick till det. Även kändes han ganska ovillig men såhär i efterhand tror jag det också var för att han inte är ordentligt lösgjord eller "glömt" hur han ska använda sina muskler efter att ha tränats med kapsonen som han fortfarande står emot mycket (spänner emot).
 Hursomhelst så la jag ner projektet. Lyckligtvis gick han att skritta på(!) jag var riktigt stolt över kusen! En riktig comeback inom det området från att knappt ha velat skritta två steg om det inte varit på lång tygel. Upplevde honom coolare mentalt och att han var lite mer "med" mig även om han inte alltid svarade som jag ville, var nog det som gjorde det. 
Jag testade att få till böjning - växla riktning och/eller böjning- få till böjning i den riktningen om det gått förlorat - och så växla så lite till och från för att verkligen få kontroll över hela hästkroppen och jobba med rakriktning/böjning/bakbensmusklerna/lyhördhet och lite samling. Han spände sig en del och stod emot men jag kände att jag ändå ville komma till det svar jag ville ha för att få lite vettigt jobb gjort. Även om Tabben säkert tyckte vi jobbade jättelänge så var det max 5 minuter och väldigt varierat under den tiden. 
Kvalitén var väl inte den bästa just pga den mentala spänningen, MEN det roligaste var att han verkligen fick till den här skritten som Katrin brukar prata om - när hästen börjar bära/få struktur så den bromsar tempot själv och man kan räkna stegen, att takten finns kvar utan att man hela tiden påminner om tempot (vilket brukar behövas annars om man ska få så långsam takt i Tabben).
En "ny" grej var att jag inte försökte låsa mig till den övning jag hade tänkt göra utan få till böjningen (brydde mig inte ens om det var rätt böjning utan kunde ändra planen om det kändes nyttigare/lättare att komma åt just DET bakbenet eller DEN bogen) och sen utnyttja det jag hade och omvandla till något annat om det kändes som att jag började tappa böjningen. Mycket nyttig övning som jag tänkte öva lite mer på, kanske varva med resten eller vara supernoggrann med att ta pauser.
I BB´s bok "Akademisk Ridkonst" kommer jag ihåg att han påpekade att när hästen känns trött och tycker det är nog - då ber man om ett eller ett par steg/språng till och därefter låter man den vila. Nu var ju det visserligen vid övning inför galoppiruetter men jag tycker det låter vettigt. Att man håller arbetsmoralen uppe men lyssnar på hästens signaler för när den är trött och inte pressar på mer än den klarar!

Igår tränade jag och kusen också "uppsittningsträning". Inte riktigt by the book men jag vet ärligt talat inte hur jag ska lösa det annars.. Eller om jag borde ha mer tålamod och traggla på med det man "ska" göra trots att det inte känns som att det ger något.
Som exempel: Jag vill att hästen står stilla bredvid pallen. Det lustiga är ju att ofta står han stilla när jag flyttar pallen till honom istället för att ta hästen till pallen, envisas jag med att hästen ska stanna vid pallen kan han snurra runt runt många varv utan att jag får stopp på honom på rätt ställe ändå och jag lyckas inte böja honom såpass att det blir obekvämt mer än trycket som blir på nosryggen. Ansträningen av att gå runt runt på liten volt tror jag inte bekommer honom så mycket eftersom han bara blir piggare och piggare av stressen när det blir jobbigt.
Sen så har jag inte brytt mig så mycket om att stanna honom när han gått iväg vid uppsittningen - varför? Jo för att han då hinner felplacera sig innan jag får stopp på honom och måste flytta pallen IGEN för att komma upp. Och upprepar jag det känns det nästan som en lek/tradition till slut snarare än att han lär sig något. Kanske om jag höll på riktigt konsekvent med bara det i 45-90 minuter eller så... Fast jag tvivlar ändå! :-P
Istället slänger jag mig över och lägger mig på mage för då är jag inte lika bunden till att han står kvar på samma ställe, jag kan be honom stanna under tiden han går iväg istället för att vålda för att få tvärstopp (vilket jag inte gör, men skulle behöva göra för att få stopp direkt när jag är på g att sitta upp). Igår så körde jag på one-rein-stop igen och tänkte verkligen vänta ut tills han stannade. Men han stannade sällan/aldrig av själva snurrandet - för hög arbetsmoral tro?- utan däremot när jag bromsade lite med sitsen och tog en hårdare kramning i tygeln.
Läste ett tips att man istället själv väljer när hästen ska stanna efter att ha låtit den snurra några varv först och tycker det är trevligare att stanna. Ska prova det, för ärligt talat tycker jag ju det är taskigt mot hästen när han säkert tror att han gör rätt och att matte bara är jobbig som tvingar honom gå runt runt med ganska hårt tryck i en tygel. Han förstår ju faktiskt bromsande tygeltag även om han ibland har för mycket energi så det blir tramp på stället snarare än stilla = vila.

Blev kanske 40 minuters träning igår. Ska träna uppsittning idag också hade jag tänkt men kanske mer inriktat på att JAG kommenderar halt och sen gör det jobbigt för honom om han inte lyder kommandot. Och kanske lite kombinerat med dressyrande så vi inte tappar för mycket på den biten (det är nog jag som tappar mest! ;-))

Jag kände inte riktigt för att rida idag. Framförallt eftersom det gått så dåligt dom förra "vanliga" ridpassen på sistone vad gäller lydnaden och lugnet. Normalt sett kan det vara så något enstaka pass och sen går det över av sig själv, men nu tycker jag nästan det har blivit värre, iaf inte bättre. För att försöka göra något konstruktivt ändå tänkte jag träna uppsittningsträning.
Idag använde jag bara kapsonen, stången kändes mest ivägen utifrån syftet. Det blev i slutändan ingen uppsittningsträning för stillaståendeträningen var mer än nog för idag, från marken. Jag började med att be om eftergift i sidled med hjälp av tryck från en tygel och vänta ut tills han stod stilla och släppte efter i sidled. Lustigt nog var det nästan busenkelt i högervarvet men svårt i vänstervarvet. Jag upplevde att han hade svårt att ställa och släppa halsen i vänster, att det var svårt att få bort spänningen i nacken.
När det kändes som att han börjat förstå vad jag ville och kändes "mjukare" = krävde mindre tryck så tänkte jag prova uppsuttet också. Men han vägrade stå stilla bredvid pallen. Så vi fick öva läänge på det. Och ärligt talat måste vi nog öva mycket mer för jag kom aldrig till ett stadie där jag kände att han kunde stå stilla bredvid pallen inom hoppa upp-avstånd. Jag kanske får lägga om strategi. Det som kändes svårt var att få honom tillräckligt nära pallen i kombination med att han kunde stanna där och stå kvar - inte mygla iväg något steg så han kom ur pall-avstånd igen. Förhoppningsvis har vi iaf lärt oss att följa tygeln bättre i sidled, det tycker jag blev tydligt förbättrat i slutet av passet jämfört med början. Även så kunde han stå kvar med böjd hals ett tag utan att göra ansats till att dra iväg. Jag kände mig stundvis lite elak när jag försökte be om ytterligare lite avslappning i nacken - han spände sig och blev nästan arg (nervöst) och nafsade efter tyglarna och mina händer. Först tänkte jag inte på det men när han vid något tillfälle hade lyckats hugga tag i tygeln och bet på den kom jag på mig själv med att jag inte borde tillåta det (eller om det var första gången han gjorde ansats till att nafsa efter min hand) så då vevade jag tygeln mot honom för att få bort nosen. Det verkade han tycka var jobbigt, men faktiskt så blev han bättre på att ge efter/slappna av ungefär samtidigt som han insåg att man inte fick nafsa. Tuggade och allt.
Vi får öva på! :-)

Idag har jag galopperat med Tabben "på riktigt" för första gången! :-D
Jag byggde upp en volt med hjälp av linor och hinderstöd som förra gången vi löslongerade (det höll f ö på att få ställas in pga linbrist... jag rotade till slut fram några gamla plastband som fanns bland skräpet bakom sargen! :-P ) och så började jag med att be honom fatta galopp ett par gånger i varje varv. Först ville han knappt galoppera alls så jag gick t o m och bytte spö till en longerpisk med flärp vilket inte brukar behövas. Sen gick det bättre.
Sen satte jag fast stiglädren och tyglarna igen på Tabben och gick ett par varv för att coola ner. Förmodligen mer mig än honom fast jag försökte vara lugn.. Sen höll jag inte på att komma upp för att Tabben inte ville stå stilla. Såå illa brukar det aldrig vara även om jag klagar på att han inte står still vid uppsittningen, normalt sett går han iväg direkt efter uppsittningen eller testar en gång innan uppsittningen också att gå iväg. Inte att han vägrar stå still så jag öht kan komma upp. Men till slut hann jag upp! ;-)
Tabben travade iväg efter en liten bit och så bad jag om galopp. Först blev det ingen galopp så jag saktade ner efter lite halvflängtrav, när det sen kändes som ett bra läge dubbelsmackade jag och drev, då blev det något tralopp-aktigt kändes det som, med en smackning till så vart det riktig galopp! :-D Jag bröt av efter ett par språng och duktige Tabben stannade direkt för att få vila.
Yay vad glad jag är nu!!

Måndag
Idag skämdes jag lite över min ridning... (försöker trappa ner såna känslor men dom kommer ändå ibland! :-P ) eftersom Tabben var pigg och jag hade gett mig sjutton på att vi skulle kunna skritta. Det var några åskådare, eller egentligen folk som var och tittade på stallet/ridhuset och så två personer som var i ridhuset och red sina islänningar. Först fick jag faktiskt kommentaren från ena islandsryttaren att det såg ut som att vi hade kommit en bit och hon småpratade lite om tränare (tror hon är nyfiken på AR eller om hon t o m håller på själv) men jag kände själv att det inte kändes bra att sitta och slita och dra i kusen som bara ville framåt. Han blir liksom inte så lydig när han är på det humöret - bara så länge det passar honom... Och skritta passade då verkligen inte! Inget höjdarpass idag. Det gick lite bättre efter att jag hade hoppat av och vilat ett tag och väntat tills dom andra hade åkt därifrån, då kunde han skritta lugnt på hyfsat korta/halvlånga och långa tyglar även om han kunde få för sig att börja trava enstaka gånger även på slutet, det var iaf lättare att få tillbaka honom. Men jag drog ner kraven rejält, upplevde att han kanske känt sig pressad av all samling igår eller kände sig mör.


Tisdag
Idag fick Tabben vilodag. Ville låta honom få chans att vila bort sin pigghet! :-P Eller orsaken till den iaf. Jag tror inte det är överskottsenergi, isåfall av kylan och att han håller på att få bättre kondis, så OM han är öm någonstans eller känner sig mör så vill jag ge honom en vilodag. Bevisligen funkar det inte att bara dra ner intensiteten, han överjobbar när han är så där i huvet.
Tänkte klickerträna men det blev bara pyttelite. Han var rätt så ofokuserad så vi la ner för dagen. Kanske brydde han sig inte när jag inte hade äpple! :-P

Idag blev det dressyr igen i ridhuset. JAG hade (som vanligt?) mest tänkt jobba i skritt, men nehejdå, det tyckte inte Tabben! ;-) En mycket trevlig sak var att jag tycker min sits- och mentala träning börjar ge resultat! Den som sker utanför stallet alltså. Har ju börjat träna mage/rygg -en gång på spinn/core-träning, ett tappert försök till en läskig core-dans, lite yoga och allmänt några övningar som jag märkte var jobbiga på core-träningspasset! :-P så än har jag inte hunnit så mycket, men det känns redan som det börjar ge resultat för hållningen! Kanske att rörelsemönstret överlag ändras, att man blir vad vid att ha en bra hållning? Sen övar jag ju enligt ett träningsprogram i mental träning för ryttare. Som ska göra att man blir mer avslappad/cool, får bättre självförtroende (tar kontroll på sina tankar så de jobbar "med" mig) och ta hjälp av detaljerade målbilder för motivationens skull. Det senare har blivit lite sporadiskt på sistone men även om det tar lite tid så håller jag mig iaf till programmet.
Idag kände jag att jag hade bra stabilitet till 90% av tiden i mig och hästen. Att jag själv kunde sträcka upp mig och sitta balanserat och därmed kunna inverka mer med små sitshjälper som inte stör men blir tydliga. Jag fick ändå ta hjälp av tyglarna en del som förstärkning, trots allt var han ganska pigg, men då svarade han också bättre på de tygelhjälper jag gav tycker jag. Med inställningen att ridningen ska vara rolig så satt jag och tänkte "leka" lite passage! ;-) Inte för att vi är redo för passage eller för att det blv någon passage, men det hjälpte till att få honom "vänta" i steget och han såg nog väldigt läcker ut... Han kändes läcker! Sån power men ändå kontrollerat och i balans och jag upplevde att framdelen lättade ett snäpp till. Sen tänkte jag också att vi skulle öva på samling via sitsen. Egentligen mest för att jag skulle öva på mitt fokus, men det blev bannemig tramp! :-D Han kändes väldigt stark och med energin för dagen och min sitskontroll/ekipagets balans för dagen så gick det! Han tyckte det var väldigt jobbigt, å andra sidan får man skylla sig lite själv när man hellre travar på stället (nu pratar jag alltså inte om tramp utan allmänt) än bryter av till skritt.
Jag övade litegrann förvänt på fyrkantsspåret och i vänsterböjningen övade vi på att flytta in framdelen från spåret och flytta tillbaka den till väggen igen. Jag försökte öva öppna/sluta till en början men insåg att flytta bogen-övningen förmodligen skulle ge mer eftersom det krävdes så mycket piller för att öht få till något vettigt i skolorna. Jag hoppas att han kommer bli mer lättmanövrerad överlag med den övningen för att det så småningom ska märkas i skolorna också. I högervarvet övade jag ungefär samma sak, men det var lite klurigare eftersom det snarare är bakdelen som hamnar innanför. Då försökte jag istället växla mellan sluta och öppna i ungefär varannat-var tredje steg för att "lura" in innerbak. Usch vad jobbigt han tyckte det var!
Som avslutning tänkte jag göra något enkelt för att stackarn inte skulle sluta med det allra jobbigaste i huvudet. Fast det var nog inte så enkelt när det kom till kritan! :-P Jag tänkte skritta med kort tygel. Och helst bra form fortfarande dårå, får Tabben välja så är all skritt på lång tygel i fri (lång och låg) form. Vid nedsaktningarna så tänkte Tabben sakta samlad trav (alltså tramp igen i princip fast inte riktigt lika samlat eftersom jag låste honom en del, för mig var det bara skritt som gällde) så det tog ett tag innan det ens blev skritt. När det blev skritt testade han att dra åt sig tyglarna och när han inte fick tyglarna började han trava igen. Så började det om några gånger... Jag fick helt klart skritt ibland men usch vad jobbigt han tyckte det var, förmodligen har han lättare för sig i traven. Istället för ren skritt-träning blev det snarare samlade skritt-trav övergångar... Ibland kunde jag inte ens känna om det var skritt eller trav eftersom det kändes som en grymt diagonal skritt. Skolskritt kanske?
Sen gav vi oss för dagen. Det kändes väldigt bra överlag även om Tabben inte är världens lydigaste och jag kanske borde ta tag i det mer om jag vill våga galoppera framöver. Att sitta och strutta omkring där i traven på sin lille bulldozer med så mycket energi att omvandla - och LYCKAS omvandla den tills det känns som en dans, det var underbart! :-D Tack vare att han var väldigt bärig/schwungig så kändes det enkelt att sitta bra bara jag fokuserade så jag kunde sitta där och leka runt och känna mig stolt på min vackre springare!

Efter träningen blev det lite stretching. Försök till det snarare... Fram var det väldigt jobbigt (för mig) eftersom han kan kräva en del övertalande ens att lyfta benen och sen drar han åt sig benet ibland. Bak var det lite lättare men han ville gärna dra åt sig bakbenen också när han kände att det började stretcha. Förhoppningsvis blir det bättre när vi får vanan inne, har tänkt försöka stretcha efter de lite tuffare passen eller när jag har tid och ork helt enkelt. 

Idag fick jag också två glädjande besked; 
*Tabben ska få ny hage. Vilket iofs följdes av ett icke-glädjande besked, att hagkompisen har flyttat idag så nu står han själv igen. Men när dom har små rutor som jag kallar det (även om det finns betydligt mindre "rutor" till hagar... är dom platta och fyrkantiga och inte stoora så är det små rutor för mig! ;-) ) där dessutom vattnet har svårt att rinna bort, då känns det bättre att han står själv så det tar dubbelt så lång tid innan det blir fullt så geggigt. Nu var det ca en dm gegga över hela hagen utom enstaka grästuvor. Credits till stallägaren som var den som tog upp det först!
*Vi har fått plats på nästa Birgitta-kurs! :-D Två pass dessutom! 
Ännu mer motivation till galoppträningen. Jag har sagt att innan oktober är slut ska jag ha testat fatta galopp igen (och lyckas, för det tror jag att jag kommer göra bara jag är inställd på att jag VILL ha galopp!) Det vore jätteroligt att komma till träningen och kunna säga att vi minsann har fattat galopp uppsuttet även om jag inte ens vill galoppera på kursen, det beror ju på hur det känns på hemmaträningen.  
Sen borde vi kanske träna lite mer på diagonalslutorna och hemläxorna vi fått... Gör väl som vanlig och fokuserar på grunderna för att de svårare övningarna ska bli lättare att få till. 
 
Senare idag så var jag iväg och övningsbehandlade två hästar, "stammisarna"! ;-) Väldigt intressant som vanligt!

Okej, det var inte otippat att Tabben skulle vara pigg idag. Han har vilat två dagar i sträck, sen lösgalopp vilket bara det kan få honom att bli pigg och lyssna lite sämre och så ska jag rida på morgonen när han helst vill gå ut till kompisen i äckel-gegghagen. Men så är det ju inte det där pigga som blir frustrerande utan att han stänger av. Nu ska vi inte vara orättvisa, det är max en tredjedel så mycket "avstängt" mot vad han kunde vara från början och inte så mycket stress inblandat längre, han lyssnar ju fortfarande bara att han är svårövertalad till att lyssna på mig. Kanske en ledarskapsfråga egentligen eller att han gör lite som han vill tills jag har klargjort att -neej, då blir det jobbigt!

Han var ganska kul att rida idag ändå. Lyckas man fokusera tillräckligt och därmed vara tillräckligt "övertygande" så kunde man omvandla energin uppåt. Hela början av passet spenderades till att göra "halvhalter", egentligen tänkt som samla - länga men jag fick vara nöjd med att han lyssnade på tygeltaget/sitsen minsta lilla till en början och sen kräva mer successivt. Till slut fick vi till lite fin samling tycker jag. Slutet på passet ägnades åt att bestämma att nu ska vi skritta. Eftersom Tabben bara någon minut efter jag hade satt upp bestämde att nu var det trav som gällde och knappt var mottaglig för andra förslag. Tabben tyckte då att skritt = lång tygel så gjorde jag en ansats till att korta upp dom blev det trav. Eller lite då och då bara för att kolla om vi inte skulle trava NU då? ;-)
Jag hade egentligen tänkt rida lite serpentiner och uppfinna roliga öningar kopplat till det, men han kändes lite stel antingen sen behandlingen eller lösgaloppen, om något behövde "processas" fortfarande ville jag inte pressa kroppen med rakriktande/lösgörande övningar. Ska spara det tills han känns bättre! Bogen knäppte lite både idag och igår, vänsterbogen som blivit behandlad. Jag hoppas det är ett tecken på att den håller på att "ta sig lös" snarare än att den har blivit sämre! :-P 

Onsdag
Idag fick Tabac behandling, av ffa vänsterbogen och halskotorna, även vissa membran. Jag var ute i stallet ganska sent eftersom jag och syrran hade varit och tränat (spinning/core) så det blev inget mer gjort för dagen annars hade jag motionerat honom innan.

Torsdag
Idag blev det verkligen helvila. Vi klickertränade litegrann med bollen (vilket vi iofs gjorde lite på Onsdagen också när jag tänker efter), det fanns goda äpplen tillgängliga i stallet - bäst att passa på! :-) Tabben blev halvt tokig och hade lite svårt att koncentrera sig när det mutades med goda äpplen. Var lite i valet och kvalet om jag skulle motionera den här dagen ändå men det kändes taskigt/dumt att rida iom behandligen igår och omotiverande att jobba från marken. Det som avgjorde var att någon annan kom och skulle rida i ridhuset precis när jag började bli klar med kvällsjourandet i stallet, jag vill gärna kunna skritta längs väggen utan att vara i vägen för någon annan om jag ska jobba för hand.

Fredag
Idag blev det markjobb- galoppträning igen! Den här gången tänkte jag *host* egentligen även fokusera på att han skulle sakta ner när jag bad om det, hade gjort en mindre inhägnad och volt-formad dels för att lättare kunna bromsa kusen och del för att kunna få en lugnare galopp.
Det där med att sakta ner övade jag visserligen mycket på, då genom att utnyttja att han rastlös gick/travade fram och tillbaka längs mitt uppbyggda staket och vifta med spöet och ptrooa framför honom, men det gick lite sisådär. När han redan hade saktat av till skritt gick det helt ok efter ett tag men när han hade fått upp lite farten (snabbare än sakta trav) så var det svårt. Han har som instinkt att gå över/igenom fjuttiga saker som är ivägen snarare än stanna för dom! ;-) Vi får öva på med den biten. Galoppen var riktigt trevlig, särskilt i högervarvet där den var riktigt rund och fin tycker jag. I vänstervarvet var det lite mer spring kvar och därmed inte lika bra takt, å andra sidan så blev det bocksprång ett par gånger i fattningarna i högervarvet. Han hade riktiga skrik för sig många gånger i fattningarna! Lät riktigt kul! :-P Sen vet jag inte riktigt varför men man kan ju hoppas att det var av livsglädje eller för att kaxa upp sig lite.
När jag hade släppt ut honom ur inhägnaden så blev det rejs ut och flera rejält höga bocksprång på raken! Den lille busen. Jag var glad att jag inte satt på ryggen då..

Måndag
Tabben var lite knepig idag tyckte jag. Eller så var det jag som inte lyckades fokusera tillräckligt mycket. Sen kändes han lite sned som vanligt och ville väl inte gärna vara med på mina petiga volter... Det var bara trav som gällde tyckte Tabben och lite väl mycket skjutkraft vilket gör att han lätt går emot handen (kan hamna bakom lod och allmänt inte svara särskilt bra för tyglarna mot vad han gör sina bra dagar). En grej som jag kom att filosofera över efter ridpasset var hur Tabac hela tiden kollar vem som har störst vilja. Om jag inte bryr mig tillräckligt mycket om huruvida vi gör som jag vill eller inte (och sen verkligen insisterar/fokuserar ända tills jag får rätt svar) så bestämmer ofta Tabben vad vi ska göra. Vilken gångart (trav eller skritt), hur långa tyglar, vilket tempo, vart vi ska osv. Om jag däremot klarar att fokusera tills det blir som bilden jag hade i huvudet -och då verkligen SKAPAR en bild/detaljerad känsla så jag klarar att fokusera- då kan han gå hur bra som helst. Minsta lilla jag tappar det så bestämmer Tabben vad som ska hända...
Jag har ju vetat hela tiden att han kräver grymt mycket fokus men inte riktigt reflekterat över det såhär. I hagen är han en sån där viljestark envis sak som står där han står om någon försöker flytta honom, hur dom än försöker (har sett med egna ögon hur dom i princip försökt gå rakt på honom och preja undan eller vevat med framdel/bakben och fått in ordentliga dunkar utan att han flyttat på sig), en sån som vinner på sitt fokus och sitt självförtroende att han kommer lyckas? Jag har halvtomhalvt inte velat plocka bort det helt från ridningen även om det hade varit praktiskt att bara kunna sitta och åka med huvudet i det blå ibland. För att jag tycker det är charmigt när han tar egna initiativ och visar självförtroende. Huvudsaken att jag KAN få honom lyssna när jag vill eller har behov av det?


Tisdag
Idag tänkte jag försöka på dels lite mer styrketränande pass och dels mer fokus/petighet från min sida. Att jag är med hela tiden, försöker iaf. Det gick riktigt bra till en början, kanske inte tekniskt sett eftersom det krävdes en del piller (övade förvänd böjning/svaga förvända skolor först i skritt och sen trav) men han hade sådär trevligt mycket energi som man ändå kunde utnyttja! :-) Känns som att man sitter på en krutdurk som ändå formar sig efter vad jag vill och där jag ändå kan bestämma takt och använda en del av energin till bärkraft. Duktig Tabbe! (och matte...)
Sen fick det en lite lustig vändning, plötsligt övade vi oväntat galopp! *host* Det var något som knäppte till och tydligen blev han övertaggad och ville springa ifrån det i galopp. Först tänkte jag "aj aj, skenande häst! jag kommer inte få stopp, likabra att invänta den ofrivilliga avsittningen..." skenande häst var egentligen överdrivet, tror han hade överskottsenergi helt enkelt och har börjat bli van att reagera så från löslongeringen med galoppträning snarare än att stanna och titta/lyssna som jag präntat in i honom tidigare. Han saktade av efter inte alltför lång sträcka och stod då ganska lugnt förutom att han nog blev smittad av mina halv-spagettiben. Fegmatte! ;-) Sen visste jag att en stallkompis borde vara på väg snart till ridhuset och skulle lägga fram lite bommar och allt så då astt jag av och skrittade lite med honom från marken istället. Tycker det är svårt att bota spagettiben från hästryggen eftersom dom har en tendens att fortsättta vara spagettiben ett tag även om jag redan lugnat ner mig mentalt.
När jag sen satt upp igen kände jag fortfarande den trevliga energin och han var inte direkt överilad trots att han kan bli extra taggad ibland när man sitter upp nästa gång. Men JAG hade fått sämre sits, att jag liksom hukade ihop mig ngt, någon tillfällig mental spärr förmodligen. Då kändes det svårt att uppleva att jag red framifrån och bak, blev snarare något mot motsatsen och även när jag tänkte fokusera "nu SKA jag känna att jag sträcker på mig och känner bakhovarna/höfterna!" så var det grymt svårt, tyckte jag föll framåt. Korta stunder (några sekunder typ :-P ) fick jag till det tycker jag. Sen var det den biten med att inte ändra tyngdpunkten, det klarade jag inte alltid ens när jag kom ihåg att fokusera på det. Får jobba mer med det!

Det var ett kul pass idag ändå. För i efterhand efter mini-skenturen så kändes det komiskt att jag tänkt hala ut på galoppen ett tag till men Tabben minsann tyckte det var dags! ;-D

Idag blev det lite kombinerad träning för Tabben. Först lite dressyr (Tabben var lite rastlöst och ville BARA trava tills han blivit trött och istället ville stanna och vila några sekunder... för att sen börja trava igen) som väl inte var såvärst lyckad. Tabben lyssnade inte lika bra som han brukar och ville helst springa. Det var svårt att hinna med att dels manövrera honom, dels hålla koll på sig själv, och så hinna med att tänka ut + fokusera på lite övningar. Det blev väldigt basics, sakta ner traven och sen ge eftergift så han fick gå fram lite igen. Jag försökte fokusera på att "sitta på bakbenen" att liksom ha kontakt med Tabbens höfter/bakben genom mina höfter. Det var grymt mycket svårare den här gången men jag tyckte vi fick till bättre samling några enstaka glimtar.
Sen blev det lite skritt (Erik fick agera häst-avskrittare!) och stillastående medans jag väntade på att stallkompisen hade longrat klart sin häst. Hade tänkt galoppträna lite från marken igen och det kändes oschysst att börja bygga avspärrning i ridhuset medans det var andra där.
Han var nog lite mör idag för jag upplevde att han tyckte det tog emot, att det var jobbigare än vanligt. Han hade ingen vidare galopp från början och första fattningarna var snarare enstaka traloppsteg och sen avbrott. Överlag var det lite spring över det hela men man tar vad man får!

Lite bilder från dagen:


"Tabac´s" sto försvann iväg...


Tro´t eller ej, men galopp ska det föreställa!


Vi kan rejsa i andra varvet också






Fårskinnspadden har ingen rem att sätta fast i sadeln... Jag tänkte ta loss den när den satt såhär men den råkade lossna av sig själv när Tabac gjorde en vändning! ;-)


Måste kolla vad det var som skrämdes!

Jag var iväg många timmar idag för att behandla hästar (övningsbehandla), åkte ca 7:45 och på hemvägen körde jag direkt till stallet och var där strax före 17.. Blev lite tufft, jag är inte så van vid att vara ute och köra bil (längre sträckor) och så krävs det mycket koncentration till behandlingarna så på vägen tillbaka till Härnösand höll jag på att somna! :-P Men det gick bra iaf.
Tabbens hovar blev tjärade. Sen var tanken att jag skulle rida men det blev aldrig så. Rid-motivaionen var väldigt låg och jag misstänkte att jag skulle vara för okoncentrerad/tidspressad för att det skulle bli något vettigt ändå (skulle iväg på bio 20:30 och tyckte det skulle vara guld att komma hem och sova en tupplur först).
Jag inbillar mig att Tabben blev förvånad över att komma in så tidigt utan att motioneras utan bli lämnad i boxen. Klockan var nog bara ca 17:30 och det tycker jag eg. är för länge att stå inne när de kommer ut 7:30-8 på morgonen. Så normalt sett försöker jag undvika den situationen och isf åka ut lite senare.
Imorgon har jag mer tid så jag hoppas motivationen är bättre tills dess!

Phew vilken tur jag hade häromdagen! :-)
Jag gjorde en beställning från Börjes för ganska länge sen (1½ vecka? eller ännu längre sen, har för mig att det var i mitten av September) som jag slimmade ner för att det började kännas dyrt, särskilt inräknat sånt jag beställt från annat håll. Bland annat hade jag prioriterat bort en ny lädergjord (gillar lädergjordar men tycker de brukar vara hutlöst dyra så Börjes gjordar är standard för mig! ;-) ) i större storlek för tjockisen som många gånger varit nära att inte gå att spänna gjorden på precis första hålet man ska dra, sen när det väl är draget är det hyfsat lätt att dra 2-3 hål till innan uppsittningen om inte annat.
Men nu i veckan så har det varit SVÅRT. Dels har jag en "ny" gjord -egentligen ett år gammal men oanvänd, har använt en svart men insåg att jag hade en mörkbrun som är mycket snyggare till hästen och utrustningen- som jag upplever blir liite kortare pga att resåren inte är lika uttänjd, dels pga att jag paddat upp lite extra på vänstersidan för att hindra att sadeln lägger sig snett (han har lite mer muskler på h. sida manken). Har verkligen fått lirka och dra för att få i det där hålet eller ens få stroppen genom metallspännet!
Så mailade jag till Börjes, och faktiskt gick det bra att lägga till gjorden till beställningen. Minus för den långa leveranstiden men grymt bra i det här fallet! ;-) Får hoppas jag får det någon gång bara så jag inte måste skippa ridningen någon dag för en sån sak. 

Torsdag
Den här dagen blev lite speciell faktiskt. Dels hade jag t o m förvarnat stallkamraterna att jag skulle bli sen till stallet (skulle sluta 18:30 och då får jag räkna med att jag inte är i stallet förrän sisådär en timme efter) men så ändrades schemat så sent som dagen innan pga utbildning. Det spöregnade, förmodligen nästan hela dagen, på vägen ut så vet jag inte riktigt varför men bilen började kännas konstig när jag nästan var framme vid stallet. Den hoppade till/bromsade sig själv kändes det som. Farsans teori i efterhand var att det berodde på vattnet, att det hade skvätt upp på motorn och ställt till något på så vis, eller kanske var det bromsarna och att det sen släppte när jag bromsat för att parkera bilen? Hursomhelst så kändes det likadant hela sista biten fram till stallet och så länge jag inte visste vad det var ville jag inte köra med den hem. Ringde farsan som inte kunde säga så mycket över telefon men lovade att åka och kolla på den dagen efter dvs idag (väldigt bussigt av honom, han bor trots allt 5-6 mil bort!) och syrran som också var bussig och skulle skjutsa hem mig från stallet på kvällen så jag hann rida ändå. I tidsberäkningen hade jag räknat med att det skulle ta en halvtimme att rengöra + tjära hovarna på Tabben och en timme för ridningen och sadling och sånt som hör till. Men det tog säkert bara 10-15 minuter att fixa hovarna, Tabben var jätteduktig och lyfte nästan direkt på framhovarna! :-)

Ridningen sen gick väl inte så superbra. Jag var ofokuserad och Tabben likaså, det spöregnade ju och lät väldigt mycket i ridhuset även om det inte var lika obehagligt ljud som när det blåser ordentligt eller rasar snö från taket vintertid. Han brukar inte reagera på regn i vanliga fall men det hängde nog ihop med att jag var ofokuserad. Egentligen var jag väldigt fokuserad men hade kanske för lite "bredd" i det och det blev inte anpassat efter situationen. Vi övade en hel del stillastående och halt, sen lessnade jag och hoppade av för att jobba lite från marken istället. Där gick det ännu sämre (vid ridningen gick det väl egentligen inte DÅLIGT men det kändes dåligt från min sida) och jag kände att stång inte var rätta verktyget i det läget. Han ville ånga iväg i övertempo och verkade inte förstå när jag tog förhållningar/gjorde halvhalter för att sakta ner och få kontroll på innerbogen. Ville inte slita och dra i honom men i praktiken var det nästan det som krävdes för att han skulle svara. Försökte ta ner det en nivå kravmässigt och renodla det jag bad om genom att endast vibrera i tyglarna och ge efter så snart han svarade genom att märkbart sakta ner tempot eller stanna. För att träna innerbogen så övade jag på slutet att rygga för tryck i innertygeln (tog tag i bettet för att inte ge hävstångseffekt i trycket), i höger tygel för att han skulle lära sig att svara med höger bog. Jag vill att hästen först ska svara med framdelen och sen med bakdelen eller hur man ska förklara det, att en halvhalt ger effekt hela vägen bak men i första hand effekten att påverka den sidans bog och behålla aktiviteten bak.
Han var väldigt orolig i munnen och lite oförtjänt tyckte jag ändå det var. Inte vid enstaka tillfällen (då var det ibland förtjänt menar jag, för att jag ville förstärka lite i taget tills jag fick rätt svar) men överlag när han t ex försökte dra till sig tyglarna eller tuggade missnöjt/gapade trots att jag hade stannat och gett lång tygel... Det störiga är ju att jag har testat liknande med vanligt tränsbett och fått ungefär samma resultat - hästen om möjligt ännu mindre tillfreds med bettet och svårare att ta sig ur det eftersom man har svårare att komma till rätt resultat och därmed belöna hästen med eftergift. Grimma vore nog optimalt men då lär man ju likförbenat inte in bettets inverkan! ;-)

Fredag
Idag var som sagt farsan snäll och åkte ut till stallet där jag parkerat bilen för att kolla vad som var fel. Men bilen funkade bra då. Därav teorin att bromsen låst sig och sen släppt igen alt. att motorn blivit blöt av alla vattenpölar. 
Syrran hade beordrat att kolla tempen på kusen dagligen pga att han hostat ibland på sistone men det glömde jag förstås... Eller förträngde snarare? Nu har jag iaf inte hört honom hosta på några dagar. 
Vi byggde upp barriären igen i ridhuset för att "galoppträna", jag tyckte det skulle vara kul att visa någon för att skryta lite med min fina häst och särskilt för farsan så han kan se hur Tabben rör sig i galoppen också. Förutom första och ev. andra försöket där det blev en bit slängtrav först så märktes det att Tabac har greppat vad han ska göra. Måste nog öva lite till för att befästa att kommandot hör ihop med vad jag vill (det räcker ju i princip att göra vad som helst så förstår han att "a-ha, nu vill hon ha galopp!" så jag vet inte om det är kommandot i sig) och för att göra honom mer säker i galoppen, men sen funderar jag på att efter ett sånt pass sitta upp och rida inom samma inhägnad för att koppla det till barriären i början. Fast jag är fortfarande lite kluven, egentligen är ju galoppen lite för stressad och överilad för att vara sån jag vill ha när jag rider, som farsan påpekade så var han nära att gå omkull någon gång, bockade pga bristande teknik/vet inte hur man ska sätta fötterna och lutade lite i kurvorna. Förhoppningsvis kanske det blir bättre när jag lägger in lite bommar eller förminskar ytan ytterligare så han får öva upp teknik och balans? Annars vet jag inte riktigt hur jag ska göra.. För prio ett är inte att till varje pris få galopp vid ridning utan att behålla en bra helhet i övrigt (ok om han är lite stressad ett eller två pass efter eller missuppfattar galoppkommandot någon enstaka gång) och att han inte stänger av när det kommer till galoppen. 
Kvalitetsmässigt så var galoppen som sagt mer överilad idag och förmodligen därför mer fyrtaktig (inte egentligen passaktig/tralopp men han fick ingen bra takt i det?) men att det var galopp var det ingen tvekan om. Dessutom kunde han efter ett tag hålla galoppen ett par varv (sen bad jag honom sakta av så han inte skulle köra slut på sig). Fattningarna var ganska fina tycker jag, jag upplevde att han tyckte det var enkelt även om det blev någon enstaka grymtning lite hingstaktigt! ;-) Det roligaste var nog att han ofta fattade direkt vid dubbelsmackning eller "galopp!" i samma steg och att han lugnade ner sig snabbt efteråt, han var knappt ansträngd efter det här passet -liite svettig och andades lite snabbare men det försvann väldigt snabbt så snart han vilade- kändes som att han hade kunnat fortsätta länge, och trots (eller tack vare?) att han inte var fysiskt utmattad så var han väldigt lugn och sansad efteråt t ex när vi skulle gå in till stallet. Lite mer reaktiv men inte så konstigt med tanke på att det borde bli en del adrenalin. 

   

Jag var ute ganska sent i stallet idag med ridhuset för mig själv (visste att alla hade varit där också så ingen från stallet iaf skulle vilja använda ridhuset). Det regnade så Tabac var blöt stackarn, självklart passade han på att rulla sig det första han gjorde också när han kom in i boxen! Tur han är fux så spånet matchar... ;-)
Idag skulle vi alltså öva på galoppfattningar från marken. Eftersom det blev fullt ös rakt fram förra gången och sen bock, bock, bock (under vändningen) fullt ös tillbaka så tänkte jag testa att spärra av halva ridhuset så det dels inte skulle finnas någonstans att "fastna" (vid dörrarna) och dels inte skulle bli någon lång raksträcka. Bättre för att hitta balansen och en bra galopp tyckte jag och lättare att driva med rätt timing om man kan stå i mitten.
Det gick riktigt bra tycker jag. Jag fick honom i galopp vid varje försök (och lite till som bonusar...) från början kunde det bli en bits slängtrav först men på slutet tyckte jag han verkade fatta att det var galoppen jag ville ha så det kunde räcka med en vältimad/tydlig dubbelsmackning för att få honom i galopp i princip direkt! :-) Jag upplevde faktiskt inte att han föredrog något varv. Jag bestämde ju egentligen inte varven för även om jag drev honom åt ett håll kunde han tvärvända och ta andra varvet. Ändå blev det nog ganska lika mellan vänster och höger! Ca 6 fattningar i varje skulle jag gissa på, kanske något fler (men så kunde han ju ibland galoppera ett par språng, bryta av och trava och så bad jag om galopp igen strax efter). Någon gång blev det lite jämnfota eller passaktigt kanske t o m korsgalopp, och så höll han på att snubbla på sig själv en gång. Men överlag var jag ändå imponerad över hur fin galopp han hade. Särskilt i vänstervarvet, höger var kanske egentligen i bättre tretakt men han hade som vanligt ofta bogen lite innanför och jag upplevde att han hade pyttelite svårare för fattningarna i det varvet.
Han fick stå och vila emellanåt men han blev ändå trött stackarn. Var riktigt varm i musklerna och flåsade ordentligt. Det var lite svårare att få honom varva ner och vila emellan den här gången för ibland tog han några extrarepor själv istället för att komma till mig och få sin belöning. Och när han hade stått en stund och vilat blev han lite rastlös och gick iväg. Då tog jag det som att han hade vilat färdigt och bad om galopp igen (tänkte att han kanske lär sig att stå stilla och vila lättare om det är fysiskt jobbigt att dra iväg). Sen fick han en ordentlig avskrittning genom att följa med mig när jag plockade bort rep, hinderstöd och bommar som jag hade haft som avgränsning.

En annan kul grej var att innan jag började med galoppen och precis hade byggt klart avgränsningen så skulle jag be Tabac gå in till rätt sida av barriären. Men jag hade en bom på marken som var ivägen. Tabac gick över till rätt sida - men han hoppade med ett snyggt språng över bommen! :-P
Efter träningen så smörjde jag liniment på nästan alla benens leder i förebyggande syfte. Tänkte egentligen tjära hovarna eftersom det hade regnat men jag gav upp- det var sent, jag var trött (både fysiskt och mentalt) och Tabben lyfte inte gärna framhovarna. Att då lyfta framhovarna totalt 4 gånger (två per hov) kändes för mycket. Får ta igen det imorgon!