tabbe - en träningsdagbok inom Akademisk Ridkonst

Dags att variera i träningen!
Igår lösgalopperade jag med Tabac i ridhuset. Med en uppbyggd bana på en volt för att det inte ska bli en massa rakt fram + för stora ytor.
Han var väldigt på hugget trots att han inte borde ha någon kondis! :-P

Jag tänkte ju öva fattningar men när jag väl valt varv och gett galoppkommando var det full rulle varv på varv i galopp som gällde! Han verkade lyckligtvis inte särskilt stressad utan mest tycka det var kul att springa, eller kanske kul att han visste vad som förväntades. "A-ha, det här kan jag!" Även så var han jämnare än vanligt i de olika varven tyckte jag. Han hade inte svårare att fatta åt något håll, dock märktes det att han gärna lutar sig inåt med framdelen i vänstervarvet och allmänt gärna "ligger" med höfterna lutande i sidled, i högervarvet t ex så inte innerbak bär såvärst bra och det är inget jag skulle vilja rida på i det läget... Men det ser iaf bättre ut än tidigare och uppsuttet blir det iaf lättare att inverka på tekniken. Eh.... *peppar peppar* :-) Förut har han t ex ibland ogärna sprungit/gått i något av varven öht och försökt mygla sig över till bara ett varv, eller haft svårare att fatta i något av varven. Det krävdes liite driv i höger för att han skulle hålla galoppen ibland men såg som sagt mer lika ut i båda varv.

 

Tabben lyckades nästan trampa av sig ena senskyddet i första galopp-vändan, det hängde nästan nere vid hoven. Men han var duktig och stod så snällt när han väl hade stannat så matte kunde fixa till benskyddet trots lös häst! :-)

 

 

Idag hade jag ett träningspass i att sitta i balans och "vara kvar" i fokuset för det jag vill göra, inte vara före i händelserna så att säga. Inte heller reagera på hästen utan själv ha ett tydligt fokus på vad jag vill. Om jag ska parera måste det vara mjukt och tydligt i fokus men inga snabba reaktioner eller för tidiga förstärkningar. Lita på att han vet vad jag vill med bara tydligt fokus själv och mini-signaler i första hand och vänta ut bara tills han är med på det jag vill, får vara beredd på att han testar lite andra lösningar.

Mao hade vi träning i att göra halter! ;-)
Halt - flytta framdelen lite i sidled till vänster-halt, samma fast till höger, något stegs ryggning. Jag försökte inte hålla kvar honom eller direkt vara på och ska stanna igen om han rann iväg utan bara hålla kvar fokuset på "stå stilla" och mjukt förstärka lite i handen men med flit med lite fördröjning för att han inte skulle ta det som att jag höll kvar honom. Jag hade inte fokus på att vi skulle kunna stå stilla länge heller utan mer att "vara kvar" i oss själva och vara ok med att man kan stå stilla också. Mycket nyttig träning! :-)
Det känns som att vi får en del gratis iom det - min balans i sitsen blir bättre och jag blir snabbare och tydligare i mina signaler när jag är kvar i nuet, precis i det vi gör. Det är svårare än man tror för honom att stå stilla - gå något enstaka steg kanske t o m bara med ett ben (vilket vi inte kan än, men tanken var åt det hållet en del av träningen) eller bara "vänta kvar" i det jag ber om istället för att förutsätta vad han ska göra/förekomma. Reflexerna sitter väldigt hårt i honom så man kan känna att det bakben som han vill starta med plötsligt katapultar iväg så resten av kroppen inte hinner med! :-P

Ett par bilder från passet. Dom är inte tänkt att vara bra, snarare en liten överblick av jobbet som ju var lite annorlunda än hur vi normalt sett lägger upp ett pass.


Tabben testar lite andra lösningar än det som var tänkt




Man måste få bara gå lite också!


Nu har hans huvud fått jobba!

Tabben tyckte inte om att spela tomte! :-P
Såhär såg han ut nypåklädd.





Någon har inte borstat tänderna! ;-)

"Gamla" sadeln som nu ska säljas:
Chezz Iberico, svart i syntetmocka. One-size motsvarande ca 17,5" säte och passande de flesta hästar i bomvidd. Bomlös sadel i spansk modell med en fastare upphöjning framtill vid manken för att hålla sadeln borta från manken. Min häst har ganska hög manke och ca x-vid i bomvidd och det har funkat bra, fast jag misstänker att det finns kombinationer av hög manke och bomvidd där det riskerar att trycka på manken om sadeln kommer för långt ner.
Finns löstagbara knästöd att få med, dock inte de som följde med sadeln. Mycket bekväm sadel! Kommunikationen mellan häst-ryttare är väldigt tydlig, hästen känner av väldigt små signaler. Vilket såklart både är positivt och negativt! För mig som haft svårt att hitta en bra tyngdpunkt i tidigare sadeln var den här oerhört mycket lättare att hitta en bra lodrät tyngdpunkt i. Hästen verkar gilla den också! (Utom när jag spänner gjorden! ;-) )
Smart lösning av sadelgjordsstropparna, den bakre går snett framåt med löpande v-fäste upptill för att bättre hålla sadeln på plats utan att åka bak. Panelerna under sadeln är löstagbara med kardborre och går att ändra i vidd för att passa bra till manke och rygg.
Den är använd ca 2 månader och i bra skick.
Har tänkt mig 3000:- för den + frakt. Vill man köpa med ett par svarta webbers (i bra skick) och en svart lädergjord med resår i båda ändar (60cm, välvårdad välanvänd men bra skick utom att en av remmarna som ska vara "delad" inte är delad längre pga att sömmen i mitten är borta) så vill jag ha 3250:- plus frakt.



Med blixt för att detaljerna ska synas bättre i stallmörkret! Inte rengjord på bilderna, men det mesta som ser lite konstigt ut är mockan som lagt sig åt olika håll = optiskt. I verkligheten är den såklart inte grå utan svart.




Under kåpan. Kardborren till vänster är för att fästa knästöd i. Stiglädret syns också på bilden, den främre och bakre remmen hör till sadeln.

Jag lägger ut ett par ridbilder också, men det är mest för att jag vill visa upp dom snarare än att det har så mycket med sadeln att göra! ;-)



Som lite pepp till mig själv eftersom diagonalslutorna är något vi (jag) har ganska svårt för! ;-) *host* eller vad vi nu gjorde på bilderna...

Tyckte att det skulle vara kul att visa upp Tabben i hans resegarderob! :-D
Bäst att passa på innan dom blir förstörda eller lortiga... Det blir aldrig några bilder i den utstyrseln har jag kommit fram till eftersom man har fullt upp med allt som ska packas och att komma i tid till träningar! ;-)

Här är Tabbens vinter-utstyrsel: 

Hans Dolantäcke som jag sparade till länge för att kunna köpa. Urmysigt (känns som en lyxigare pläd ungefär) och värmer bättre än fleece på hösten/vintern, men suger inte åt allt vatten och blir tungt som ett ylle-täcke utan det mesta lägger sig utanpå täcket. På benen har han sina BoT-wraps. Inbillar mig att vanliga transportskydd inte stötdämpar särskilt mycket mer än dom, är lite lat och orkar inte linda, vi åker såpass kort bit (max ca en timme) att det inte känns som att det behövs så mycket skydd + att man passar på att få benen fina och fräscha lagom innan träningen! På huvudet har han sin bruna lädergrimma som jag haft ett tag men inte använt så många gånger. Har tänkt att den får bli transport-grimma.

 

Sommarutstyrseln:

 

Samma som ovan men med annat täcke - blått vanligt fleecetäcke för de dagar man bara vill ha lite värme och lite skydd för ev. drag (typ sent på våren/hyfsat tidigt på hösten, om det är varmt på sommaren åker han utan täcke för att inte bli sjöblöt av svett!) eller när man KAN ha det bara för att stajla med! ;-) "Delux Tabac" (hans namn) broderat på rumpan! 
Ungefär här blev han less på att stå modell så sen la vi ner fotosessionen för dagen! 

Ett par bilder från gårdagens dressyrpass:
 


Det blev ett ganska lugnt och inte så krävande pass för att kompensera för att han verkade tyckt sig fått för höga krav tidigare. Bara skritt och ca 15 minuters jobb- red bara en övning med lite variationer ett par gånger per varv och sen kände vi oss nog duktiga för dagen. Han var koncentrerad och duktig så det kändes bra även om det tekniskt sett säkert kunde varit ännu bättre. Jag ville experimentera lite med böjning/tyngdpunkt.

Igår försökte jag alltså hjärntvätta mig själv att min häst är jätteduktig vad han än gör, och att det är extra roligt när han "uttrycker sig", hittar på något eget! ;-)
Allt för att undvika tjafs. Börjar jag tjafsa emot honom så blir det bara värre om han är distraherad/stressad/orolig. 
Tycker experimentet gick riktigt bra! Passet började som ett "oroligt" pass, alltså det hade lika gärna kunnat bli en tjafs-dag. Men tack vare att jag försökte sitta och ge samma fina hjälper, ge massvis med beröm, tänka positivt (att vi är duktiga, att saker och ting är enkelt) så blev kusen iaf mycket mer avslappnad. Det kändes roligt att rida! :-) Lyckad hjärntvätt mao. 
I slutändan tycker jag det helt klart är värt det - för det känns som att vi blir ett snäpp bättre även tekniskt sett till slut när jag fått hästens intresse och hjärntvättat mig själv att det är enkelt. Och att det känns enkelt och roligt är mer värt än att det tekniskt sett blir rätt i varje steg.

 

Pålle känns faktiskt lite bättre i vänstervarvet också! :-)

Överlag har vi haft det svårare i vänster nu ett tag. Och vi har svårare att vända till vänster. En kombo av hans snedhet och att jag inte lyckas inverka rätt med tyngdpunkten skulle jag tro. Men det känns iaf som att det sakta går åt rätt håll.
En annan sak jag tänkt på när jag kollat runt lite på bilder/videoklipp är att det känns som att han har lättare för att sträva in under sig med bakbenen, båda två. Så även när formen som helhet inte ser riktigt bra ut kan bakbenen ändå sträva åt rätt håll! :-) Bättre kontroll på skjutkraften tror jag Birgitta uttryckte det som.

Tror han är på väg att glida utåt och jag försöker få tillbaka tyngdpunkten rätt. Brukar bli sådär när jag ska be honom böja sig utan stöd av väggen och sen går det ett par moment av korrigeringar/förtydliganden (mest av mig själv alltså) innan det blir riktigt rätt.

Igår fick jag (återigen, händer nog lite då och då) en funderare på varför jag "fick" den häst som det blev.
Har den inställningen att man får den häst det är tänkt att man ska ha för att utvecklas. Att man utsätts för det som det är tänkt att man ska lära sig om och om igen tills man lärt sig något av det, men bara om man kan lyckas. Även om det nog inte alltid känns som så..

Hursomhelst - igår var en riktig skräpdag. En av sakerna jag funderar på är om jag borde tänka om och tycka att igår var en tokrolig dag, à la hur min tränare uttryckte det (inte ordagrant citat) "det är det som är det roliga, när det HÄNDER något! när hästen får uttrycka sig! det ska inte vara några robotar vi sitter på!" Det kanske är det som är tänkt att jag ska lära mig? :-P Att uppskatta energi och bus, eller att kanske kunna hålla mig cool och positiv. Fick lite av en a-ha upplevelse när jag såg objektivt och utifrån hur hästen reagerar i andra lägen och hur jag beter mig i andra lägen - jag börjar reagera på hästen och reagera mer ryckigt för att det börjar gå undan och jag blir lite nervös när det går upp i energi och tänker nog omedvetet att jag ska reagera snabbt. Egentligen borde såklart det bästa vara att kunna hålla fina mjuka rörelser, inte överfalla hästen med snabba korrigeringar/tillsägningar vilket nog hästen uppfattar det som.

Nu tänker jag se fram emot dagens ridpass och hoppas att pålle har lika mycket spring i benen igen, så jag får träna på att reagera i slow-motion och bara fortsätta fokusera på det jag vill! :-) Och hjärntvätta mig själv till att det är superroligt när han har massvis med energi och uttrycker sig genom att vilja börja trava, har egna åsikter om saker och ting. Yay! ;-)

När jag tänker efter så var han faktiskt väldigt rolig att rida igår. Det var obehagligt för att jag inte hade lika mycket att säga till om som vanligt och att det inte på långa vägar blev lika precist - så kvalitén var mycket svårare att få till. Men vilket energiknippe! Det märktes ordentligt att han byggt på sig mycket i styrka. Kunde ha testat lite av varje i knapp-väg när jag t ex fokuserade på halt och han började tänka uppåt för att ge utlopp för energin. Värsta powern i hästkroppen! :-D Dock inte riktigt rätt dag att sitta och öva en massa på volten, och kanske inte rätt dag att behöva sitta och väja för stallkompisen som red samtidigt.

 

Nu när det känns som lite mer flow i ridningen tack vare förra träningen (flowet får man ta med en nypa salt - för visst får vi jobba för att få kvalitet - men vi har kvar oss inspiration och en positiv känsla i magen! :-)) så hade jag tänkt att vi ska ta en liten lek-period. Inte bara lattja omkring utan att jobba, men att jag har en positiv inställning, testar lite annorlunda grejer och inte tar saker och ting för seriöst, ser till att berömma pållen ordentligt när han är duktig och allmänt ha lite mer "lek-känsla" i hantering och ridning! :-)
Vill ha fokus på att han ska få känna sig duktig och att vi ska ha en känsla av att det är lätt, även om man provar lite mer krävande saker också.
Bland annat tränar vi lite från marken. Eftersom jag egentligen inte vet riktigt vad jag pysslar med eller exakt vad jag vill få ut av det så blir det mest att testa lite av varje- backa tillbaka om något blev för svårt eller krävande (oavsett om det var det för mig eller hästen så märks det direkt på pållen! :-P ) och börja om från det vi kan helt enkelt. Testa lite av varje.
Tittade på ett videoklipp som pojkvännen filmade första försöket sen träningen för Birgitta (jag själv tränade inte det, men fick lite inspiration av en tjej som jobbade lite för hand med sin islandshäst, blev sugen att prova själv + att det känns praktiskt att kunna ha som uppvärmning eller en dag då det inte funkar att rida pga störningsmoment ute t ex), det såg faktiskt riktigt trevligt ut trots, eller kanske tack vare, att det knappt kändes som att jag inverkade på pållen. Särskilt när jag testade att gå på utsidan av honom och styra honom in på en volt genom att visuellt flytta hals/huvud i sidled bort från mig. Det var svårt att gå så många steg i taget, vi fick till ca 1-3 steg bra men sen var det svårare att hålla positionen till att kunna inverka rätt på honom. Då gjorde vi bara halt och testade igen, ibland med godis som belöning. Ganska bra sätt tror jag att komma åt ytterbogen, när det är ytterbogen jag styr i sidled får man liksom per automatik med den! ;-)

Häromdagen testade vi också en metod som någon tipsade om för ganska länge sen för att på ridpasset positivt - att tänka att man som ekipage strålar av glädje/utstrålning varje gång vi gör något bra! Bara att komma ihåg att berömma och då verkligen känna sig nöjd (ofta) gör också ganska stor effekt kände jag. Det blir så enkelt att komma ihåg eftergift, att se till att sätta kraven utifrån förutsättningarna (för att få tillfälle att berömma! ;-) ) och faktiskt lättare att ha en bra hållning också och rida utifrån sitsen tack vare att jag själv känner mig stoltare och duktig. Mycket bra visualiseringsträning!

Här kommer en skrittbild som jag är ganska nöjd med! Min blick och sits hade kunnat vara bättre, men hästen går fint tycker jag! :-) Det är kul att kunna visa upp fina skrittbilder då det alltid brukar vara traven annars som genererar fina bilder.



Och så en mysig ridhusbild!

En regnig och småkylig träningsdag blev det den här gången. Det hade kunnat vara värre, minusgrader med is eller ordentlig blåst (som det hade varit ett par dagar innan) hade inte varit någon hit med en kuse utan brodd än, och som är rätt känslig för blåst! :-P
Men ganska ruggigt var det ändå vilket märktes på att hästen var lite tittig och spänd till en början iaf och att vi fick sitta och frysa och bli blöta när vi satt och tittade på dom andra ekipagen! Blir extra glad över "vårt" ridhus! ;-)

Första passet började inte bra. Kändes som att jag kom av mig eller liksom aldrig kom till någon vettig ridning. Vi har våra ritualer hemma och när jag dels inte följer dom så vi kommer till rätt känsla hyfsat snabbt, och dels kusen är lite småspänd av vädret, då såg det inte bra ut (såg jag själv också i efterhand på videoklippet från träningen). Han gick lugnt och balanserat men jag hade svårt att komma åt honom och kunna länga överlinjen. Vi fick öva lite på att flytta inåt/utåt på volten och vända igenom volten dvs dom gamla vanliga! ;-) Och visa lite öppna/sluta. En sån där a-ha grej som egentligen inte alls borde vara något nytt, men bra för mig att tänka på i det läget, det var att jag ska använda yttertygeln mer. I öppnan t ex, testa släppa innertygeln, föra in framdel med tyngdpunkt/yttertygel och sen växla till tyngdpunkt utåt och flytta framdelen sidvärts med innerskänkeln. Ganska självklart, men nu känns det faktiskt som att det är just det här som funkar, det har det inte gjort i gamla sadeln. Har fått lägga fokus på andra saker.
Vi fick visa ett par travövergångar och den första blev inte alls bra, i obalans. Kom nog lite för plötsligt. Den andra tyckte inte jag såg såvärst bra ut men Birgitta och åskådarna tyckte det såg bra ut (själv tyckte jag formen blev för ihoptryckt, men vi hade balansen iaf och han har ju rätt bra grund numera i traven bara absoluta basics sitter).

I andra passet fick vi öva mer på skolorna, bl a öppna-volt-sluta, diagonalslutor (behöver vara petigare med att huvudet är i rätt rikning, och vi har ju rätt svårt för dom överlag, men dom steg vi fick till blev ganska bra!) och sen fick vi öva samma vända igenom volten- övning i trav som vi skrittjobbade passet innan. Det kändes riktigt bra faktiskt, jag lyckades mestadels av tiden få till rätt styrning och böjning, och han kändes i bra balans. Sen fick vi avsluta med lite längning i traven när balansen väl satt.
Birgitta tyckte att vi skulle öva på "alla tre" former i båda gångarter. Lång skritt, "normal" dvs lite samlad skritt, skolskritt, samlad trav, "normal" trav och trav med lite längning. Men fokus först är balansen, sen att testa länga lite.