tabbe - en träningsdagbok inom Akademisk Ridkonst

Hehe det blir ALDRIG som man tänkt sig. Iallafall inte om man tänkt sig att skynda sig i stallet och inte vara borta 3-4 timmar som det alltid blir.
Åkte 18:25 och var hemma 22:20. Förstår inte hur tiden hinner rinna iväg?! Jag hade kunnat spara in kanske 20 minuter som jag spenderade i telefon, å andra sidan tog vi ett väldigt kort ridpass ikväll.

Ridpasset då?
Jag övade på att tänka "ta hästen med dig och vänd" och övade med andra ord mest på diagonalslutor och skrittpiruetter.
Efter att ha värmt upp med lite varvbyten på volter så övade vi på diamanten, hmm, eller vad man kallar övningen.
Att vi vänder in i diagonalsluta strax efter hörnet när vi kommit ut på långsidan, strax innan vi kommer till mitten ska jag vända bara en kvarts piruett (det är alltså mest tekniken man vill åt snarare än en riktig piruett) för att sen fortsätta ut åt andra hållet i diagonalsluta tills vi kommer ut igen strax före nästa hörn.
Det har verkligen hjälpt att tänka att vi har en person att sikta på.
Men sen upptäckte jag att det var väldigt effektivt att använda innerskänkeln i vänstervarvet.

Jag är väldigt sparsam med skänklar överlag i ridningen. Dels är det lätt hänt att försöka be om mer än hästen orkar och har tekniken för, och där filosoferar "vi" (läs: jag, och en del andra) som så att hellre att det inte blir något alls än att hästen lär sig att komma undan kvalitén och tekniken. Då kommer den också undan effekten av övningen/rörelsen och det blir lätt en ovana. Vi gör ju inte rörelserna och övningarna för att det är kul att kunna dom, utan för att det ska ge något i skolningen av hästen och för hästens fysik.
Med Tabben har jag nästan inget val, för har jag inte gett rätt inverkan med sitsen och rätt förutsättningar överlag, att han orkar och har tekniken till det jag ber om, då hjälper det inte att lägga till en skänkel. Gör jag rätt och hästen orkar, ja då blir det ju oftast rätt också.
Men nu kändes det verkligen rätt att lägga till innerskänkeln. Att han svarade bra på det och jag kom åt det jag ville. Som att det bara saknades att aktivera bukmuskulaturen i vänstersidan och använda vänsterbak lite annorlunda, så blev det lättare även för resten av kroppen att hamna rätt.

För det kändes ju ärligt talat väldigt bakvänt... Att vända åt VÄNSTER och lägga till vänster skänkel, men inte höger. Även senare när jag skulle rida piruetter och fortsätta i sluta tills jag kom ut på kortsidan, så i både vänster och höger varv var det väldigt effektivt att förstärka med vänsterskänkeln.
Känns som att vänster bak plötsligt slutar vara ivägen! :-P

Vi gjorde bara det, alltså diamantövningen och ett par skrittpiruetter per varv, sen avslutade vi med en travövergång utan särskilt höga krav så han skulle få sluta positivt. (Matte var lite jobbig med honom ändå i övningarna! ;-) )