tabbe - en träningsdagbok inom Akademisk Ridkonst

Igår fick herrn vara ridskolehäst! ;)

En Norsk tjej som heter Ingvill (som är gift med farsans sambos son) ville gärna rida när hon är i Sverige och hälsar på. Hade egentligen tänkt försöka få låna någon häst i stallet men hann inte riktigt fråga runt så det fick bli Tabben ändå!
Hon är hopp- och dressyrryttare, mest hopp tror jag(?) tävlar på hobbynivå. Men hon tyckte det var jättespännande med AR eftersom det väl inte är så utspritt i Norge, kul med folk som är öppen och intresserade! :) 
 
Först visade jag lite vad vi pysslar med, herrn hade lagt till sin absolut bästa sida för dagen tror jag. Han kunde gå nära porten utan att tappa koncentrationen, kändes jämnare och avspänd. Visade bara lite övningar i allmänhet, lite travövergångar och galoppansatser.
Jag hade lite prestationskrav eftersom jag inte vill sabba hela anseendet för min disciplin utan vara så bra föredöme man kan, så jag tyckte jag tog i tyglarna jättemycket och att det inte var läge att kräva någon direkt tvärning i skolor osv.
När jag satt av såg hon väldigt storögd och förstummad ut och sa "Du tar ju inget i tygeln!!" Haha, jättekul att höra, då syntes inte det jag tyckte var jättemycket.. ;)
Men skillnaden är väl när man är van att rida med stöd och kanske svänga med tyglarna?

En annan kul grej var när jag skulle försöka förklara vad jag gjorde när jag övar böjning. Var så inne i det jag gjorde så det blev väl lite extra flummig och förenklad förklaring på grund av det, jag sa något i stil med "det är hästen som ska böja sig, jag försöker att bara länga yttertygeln och styra med vikten, men ibland kan jag behöva förhålla för att påminna honom att forma sig."
Varpå hon började räkna upp dom signaler man kanske brukar använda sig av med yttertygel hit och innertygel dit, inner- och ytterskänkel gör si och så, och det är ju helt klart skillnad i tänket, sen är det såklart lätt hänt att göra för mycket ändå och vilja själv styra hästkroppen. Som E förklarade det - vi ska försöka komma åt hästens hjärna till att vilja göra som vi vill, men det är hästen själv som ska styra sin kropp!
Ganska stor omställning om man inte är van vid det sen tidigare. 

Sen fick hon rida och från början tyckte hon att hästen gjorde lite som den ville. Att hon inte fick honom svara på signalerna. Jag gav lite instruktioner och lite enklare övningar så hon skulle få prova på att rida som han är van vid och då lät det som att hon tyckte det var roligare! :) 
Hon verkade gilla hästen, kul! 
Tyckte dom skötte sig riktigt bra, både ryttare och häst! Klart det blir en omställning men det är ju roligt att hon provade och försökte följa instruktionerna som måste ha känts helt bakvänt. 

Sen den roligaste kommentaren; "han är en bra nybörjarhäst!" Haha! Trodde aldrig den dagen skulle komma att jag skulle få höra något sånt! Att han skulle vara cool och duktig som gör rätt när man själv gör rätt. 
Tidigare har kommentarerna snarare varit att han är svårriden och stressad. Triumf! :D

Det var jätteroligt att ha sällskap ut i stallet och kunna babbla häst!



Bildbevis på herr T och Ingvill: 


Blev lite konstig färg/ljus men jag är på jobbet så jag orkar inte redigera! :P