Träning för Birgitta 22-23/5

Nu är Tabben och jag tillbaka efter en intensiv träningshelg! :-)
Haha jag hade t o m tänkt i förväg att nu ska vi ladda upp och träna upp orken så det inte blir så tufft med träningen. Med resultatet att Tabben blev starkare men uthålligheten blev inte värst mycket bättre för det, så istället tog han ut sig MER för varje pass! :-S

Tufft också att sova borta. Det var ju tänkt att han iaf skulle få vara ute i hage på dagen och bara sova inne under natten men istället blev det att han fick vara inne hela tiden. Pga info ett par dagar innan att stallägaren beslutat att inte ha gästhagar pga parasitrisken. Nu har jag inte vägt exakt men jag hade två hönät med varav ett på ca 8kg torrhö och ett med 4kg hösilage, vilket jag tänkte var lite i underkant. Vi tog dessutom ut lite av höet ur hönäten precis efter träningarna för att han skulle kunna äta snabbare, och ändå kom jag hem med ca 5-6kg hö. Inte mycket för 1½ dygn och pålle som står på fri tillgång! :-(

Pålle tyckte det var lite jobbigt med grusvägen. Första vändan gick kanon, ganska bra på hemvägen också. Men efter att ha gått en km på jobbig grusväg tre gånger tur och retur blev det jobbigt för fossingarna. Då blev det på med barfotabootsen fram på vägen dit, tillbaka gick vi inte ens utan lastade på utanför ridbanan.


Vi uppnådde vårt delmål med att rida till ridbanan! :-)  Passade på första vändan dit innan vi hunnit bli trötta, använde grimma + grimskaft ovanpå tränset. Jag kände mig enormt stressad för att både sällskapet och farsgubben var på mig med "skynda, skynda! vi måste iväg!!" trots att jag försökte vara så effektiv som möjligt och trots att JAG egentligen ville känna all tid i världen för att ta mig upp och till eventuella missförstånd på vägen. Så spänningen satt kvar när jag satt på hästen. Men HAN skötte sig exemplariskt. Trots att han såklart kände av min spänning så gick han, tittade lite på ekipagen borta på banan men det var aldrig några tvivel på att vi skulle ta oss dit. :-) Tror grimman gjorde mycket, plus att jag hade sällskap så har man något annat att tänka på. Tror mycket har att göra med att jag blir uttråkad på vanliga grusvägar och börjar oroa mig i brist på bättre att tänka på. Hästen däremot bryr sig inte om sällskap. Han är den som går när de andra skyggar, eller skyggar när inte de andra gör det! ;-)


Träningen då?

Jaa... Vad ska man säga? För mig kändes det inte bra alls under första passet. För han var väldigt fokuserad på allt runtomkring. Helst ville han bara bort till utgången och för mig blev det onödigt mycket energi bara på att få pålle vara "med" och öht gå dit jag ville. Däremot var energin såklart positivt också, inga problem med att han inte tog i! ;-) Plus att träningen hemifrån fortfarande satt i. Tycker det är lätt hänt att man glömmer bort lite såna basics-saker man tränat på hemma när man kommer bort på träning. Är svårt att fokusera på allt sånt och samtidigt behålla känslan och följa tränarens direktiv. Ändå är det hundra gånger lättare med Birgitta, första passet red jag nästan självständigt med bara lite förslag/kommentarer från hennes sida!
Jag lutade mig framåt lite nu och då. För att jag lätt reagerar så instinktivt när pålle inte riktigt är "med", nästan som en försvarsställning. Det blev bättre till andra passet tycker jag.

Andra passet kändes mycket bättre för min del. Pålle var redan lite mör men för mig blev det mer lagom. Dessutom hade han landat lite bättre och var inte alls lika fokuserad på allt runtomkring. Tror också han kommit igång bättre fysiskt, ordentlig uppvärmning av att redan ha gått ett pass! ;-)
Så han kändes mycket mer "med" och jag kunde börja fokusera på fler detaljer.
Vi testade att göra ansats till galopp. Huvudsaken var alltså att pålle tänker galopp så nöjer vi oss för stunden. Det blir mer att fokusera på att han är cool och "med" före och efter och just att han gör ett försök, sen vad det försöket resulterar i spelar absolut ingen roll. Tabben var jätteduktig tycker jag. Först märkte man bara att han tänkte galopp (det märker man genom att han ökar energin redan när jag tänker galopp...) och någon pytteförändring i takten. Men sen fick vi till någon riktig ansats till galopp i högervarvet och det nöjde vi oss med. Det blir till att träna mer hemma och precis som på kursen passar vi på när det känns bra för dagen/passet.

Dag två märktes det att han var rätt mör. Han hade lite svårare för att släppa riktigt i avslappning, jobba med hela överlinjen, men det märktes ändå att han börjar bli stark i bakdelen. Vi jobbade vidare på samma som första dagen med fokus på piruetter och samling. Nu känns han mycket jämnare i varven mellan öppnor/slutor/diagonalslutor! :-) Ska inte påstå att vi har särskilt lätt för någon skola, men tidigare har det varit toksvårt t ex med piruett/diagonalslutor i vänster och öppnor i höger, och i nuläget är han ungefär lika duktig på de rörelserna som övriga skolor.

Birgitta tyckte det märktes stor skillnad på honom. Kanske framförallt att han kan länga ut halsen och ändå gå kvar i balans. Balansen är mycket bättre än tidigare. Sen märks det som sagt att han blivit starkare! :-D





 


Kommentarer
Postat av: Johanna

Jag vill se bilder, det borde vara obligatorisk med fotograf när man far på träning!!! :D



KUL att ni nådde delmålet med att rida till ridbanan.



Detta inlägg känns överlag OPTIMISTISKT & POSITIVT, härligt, keep up the good work ! :)

2010-05-24 @ 14:44:44
URL: http://walkyria.blogg.se/
Postat av: Johanna

Haha ok ,då förstår jag :D

2010-05-25 @ 07:28:33
URL: http://walkyria.blogg.se/
Postat av: Johanna

Då blir det nya mottot då - Vaffö dådå? :P

2010-05-25 @ 19:21:09
URL: http://walkyria.blogg.se/
Postat av: Johanna

Absolut! Och hon har redan tagit kommandot ;)

2010-05-26 @ 16:18:04
URL: http://walkyria.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0