Träning för Birgitta 20080906

Kul att träna för Birgitta igen! Och komma iväg öht, inte ofta vi gör det jag och pålle.
Med risk för att ha glömt öningar och detaljer så gick det till ungefär så här:

Pass 1:
En nämnvärd grej innan passet ens hade börjat var att jag satt upp alldeles för tidigt (ca 5 minuter innan mitt pass skulle ha startat men ekipaget innan drog över på tiden oväntat länge, det hade blivit försenat) och jag försökte få Tabben stå stilla. Vilket inte gick sådär superbra men nyttig träning var det och stundvis stod han iaf stilla mer än tre sekunder i sträck! ;-) Märkte att när jag håller tyglarna i en hand och lägger bak den andra bakom sadeln och försöker slappna av ordentligt, förutsätter att han står stilla och så inte reagerar så mycket fysiskt när han börjar röra på sig men bromsar med tyglarna så är han som lugnast. Kanske därför han kunde stå stilla under nästan en hel genomgång på 20-30 minuter för westerntränaren i vintras? :-P Matte använde "lägger bak handen bakom sadeln och förutsätter att han står still"-metoden...
Hursomhelst så då hade han hunnit avreagera sig lite redan och blev glad att få röra sig. Så när vi väl skulle börja rida var han lugn och lyssnade på mig. Birgitta tyckte att det var en enorm förbättring att han kommer in och vilar på steget direkt, fast jag själv visste ju att det är så han "brukar vara" om jag först tjurat lite med att han ska vänta tills jag säger att han får gå, och hemma är han så i princip direkt nuförtiden, förra gången var han rätt så på tårna från början av den nya situationen. Vi skulle visa litegrann under Birgittas granskande ögon så jag red runt och gjorde lite öppnor, slutor, försök till diagonalsluta i skritt, sen fick vi visa traven också.

En övning som vi fick jobba på igen var öppna på långsidan - halv volt in, rakt fram ett par steg vid meddellinjen och sen halv volt åt andra hållet - sluta längs spåret. Märktes att vi inte hade jobbat så mycket på skolorna nu på sistone (jag har ju övat massor att kunna rida på volt, och när vi övat på skolorna har det oftast varit förvända skolor med fokus att ha koll på ytterbogen...). Samma som förra gången att vi hade svårt för öppnorna i högervarvet (han går mycket hellre i sluta) och slutorna i vänstervarvet. Slutorna tycker jag vi har fått till lite bättre på träning iaf men öppnorna i högervarvet har vi väl i ärlighetens namn inte jobbat så mycket med..
Sen fick jag rida diagonalsluta - halv piruett och sen diagonalsluta tillbaka. Där blev jag faktiskt förvånad över att Birgitta tyckte diagonalslutorna också var bättre i högervarvet trots att jag tycker piruetterna är svårare i höger, tänker att ju bättre diagonaslutorna är desto bättre borde piruetterna bli? Säkert nyttig men svår övning upplevde jag.

I traven fick vi öva samma som förra gången - trava på volt och flytta in-ut på volten, ändra balanspunkten så hästen lär sig att balansera sig och för att Tabben ska få något att tänka på hela tiden. En intressant grej där var att jag förra gången upplevde det svårare att få ner mitt vänsterben ordentligt (hade svårare att lägga vikten i den stigbygeln) och den här gången upplevde jag det svårare att få ner högerbenet. Han flyttade mig en del utåt i högervarvet så förmodligen var det därför. Vi fick också öva på att försöka släppa ut tygeln successivt utan att jag tappar kollen på hästkroppen (ffa styrningen upplever jag brukar börja brista om jag länger när jag inte har struktur på hästen). Han var överlag mer spänd den här gången tycker jag än förra gången, ville hålla huvudet högre. Men han spjärnade inte upp huvudet lika mycket i traven i högervarvet som han gjorde förra gången? Tar det som ett tecken att jag har lite bättre koll på bogarna eftersom det var i de lägena han tryckte in högerbogen som han brukat spjärna upp med huvudet.
Och så fick vi öva lite öppna och sluta i traven.
Jag satt och skumpade mycket den här dagen tycker jag, hade svårt att hålla min egen balans och position. Delvis förmodligen för att han var spänd och för att det var mycket att tänka på, annars har sitsen ändå varit lite bättre på sistone än tidigare. När jag tittar på bilderna är det tvärtom, förra gången blev jag glatt förvånad över att sitsen såg helt ok ut för det mesta, den här gången hittade jag knappt någon bild där jag satt bra! :-o

Birgitta tyckte att han såg bättre ut än förra gången rent överlag, hade inte lika stora tendenser att "springa ifrån" och skjuta på med bakbenen. Men att jag behöver öva på att få kontroll på kroppen och att han inte blir förböjd i halsen men ändå har ställning i nacken och igenom hästen. Framförallt i vänstervarvet tyckte hon att han hade lätt att förböja sig, egentligen är det nog lika mycket i båda varv men att jag har lättare att få honom rak igen i höger...

Pass 2:
Nu började Tabben redan bli trött i huvudet och kroppen kändes det som. Vi övade vidare på att flytta tyngdpunkten på volt i traven, samma övning som i skritten fast nu i trav - öppna på långsidan, halv volt in, halv volt åt andra hållet ut på spåret och så sluta direkt på spåret. Volterna blev lite stora vilket Birgitta tyckte var ok i traven men då får man väda tillbaka lite så andra volten blir lika stor.
I skritten övade vi på att rida öppna på långsidan och sen gå över till förvänd sluta genom att bara ställa om till böjning åt andra hållet och hålla kvar bogarna. Vilket hon tyckte var en nyttig övning för oss för att jag ska komma åt högerbak som han inte gärna vill bära med, börjar man med öppna i högervarvet så blir det ju då öppna i svåra varvet - sluta i svåra varvet, högerbak som jobbar men på olika sätt. Sen ska vi såklart varva med det lätta varvet men ta en gång extra i det svåra.
Birgitta tyckte att vi skulle prova galoppen uppsuttet för att se om det var någon idé att ta det den vägen eller om det var bättre att börja med det vid longering. Det blev en rejäl knäck i självförtroendet för min del! :-P
Tanken var ju att vi skulle ta det redan från skritt men innan jag ens hann fokusera på VAD jag skulle göra mer än att vi skulle fatta galopp så började Tabac trava och blev svårstoppad och successivt svårmanövrerad. När han var i det läget ville jag inte ens testa galopp utan sakta av först och få honom varva ner. När Birgitta sen föreslog att jag tar en långsida och driver honom till galopp så sa jag ifrån, jag vill veta att bromsen och styrningen finns (det är mitt kvitto på att han inte stängt av mentalt, alltså mitt kvitto på att vi inte kommer gå "tillbaka till apstadiet" x antal veckor innan han blir trevlig att rida igen). Vilket hon såklart tog som att jag var rädd. På ett sätt stämmer det för om jag INTE var rädd för konsekvenserna så är det ju bara att bränna på tills man får galopp. Och jag är ju rädd för konsekvenserna som i att kusen kommer bli stressad och jag får svårt att lära bort stressen från galoppmomentet, får svårt att få kontakt igen när han stängt av osv. Men inte för galoppen i sig. Så jag skämdes rejält (ofrivilligt) när hon förklarade för åskådarna "och eftersom Irene inte vågar ta galoppen vid ridning är det bättre att dom börjar vid longering".
Dåligt avslut på dagen mentalt för min del, och dessutom var Tabben stressad och "tjafsig" så vi inte ens kunde avsluta på ett bra sätt. Håhåjaja.

Nu har vi mycket att träna på iaf!

Farsan var fotograf och antingen lyckades han ta bilder vid precis fel ögonblick/tog allmänt alldeles för få bilder, eller så gick passen verkligen riktigt kasst! :-O Tycker att han spände upp sig på varenda bild, att jag satt helknas på varenda bild och att han inte gör "rätt" på en enda bild... Eftersom Birgitta tyckte den här dagen gick bättre än förra vill jag inbilla mig att det var dåliga ögonblicksbilder, annars blir det ju ännu mer tragiskt om det här kassa var BÄTTRE än förra passet! ;-)


Vet inte vad vi skulle göra, om det var något kasst försök till öppna eller om vi skulle in på en volt.. Han är inte förböjd iaf! 0:-)


Och här lyckades vi trots eller tack vare mattes kassa sits få till en längning som inte är krull-ihop utan framåt/nedåt. 
Förmodligen skulle han ha haft ännu lite mer tygel och nästa steg hade jag fått fiska en halvmeter tygel när jag måste rätta till kroppsdelarna som hamnat fel...


Sluta i höger var han bra på. Men matte vill/bör helst ha koll på bogarna också, annars blir det typ såhär! ;-)
Undrar förresten om jag tänkte göra en öppna men han redan hade placerat sig mot sluta så det blev knas?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0