Min fina lille nallebjörn! :-)
Igår så tänkte jag göra något med Tabben men ta det lugnt. Ville å ena sidan att han skulle få "vila" men för min egen skull (för att jag ska få ha lite roligt! ;-) ) och för hästens psykes skull (mental stimulans) så ville jag hitta på något ändå.
Så jag beslutade att öva uppsittningar barbacka med ridkapsonen på, så kunde jag öva på kapsonens inverkan i samma veva.
Först övade jag att be om eftergift i sidled för tryck från tygeln en sida i taget - böja halsen i sidled, vilket faktiskt gick bra åt båda håll tyckte jag. Gick också ett steg längre och bad honom sedan gå ur det böjda läget och bara ta några steg, mest i gymnasticerande syfte och för att checka av att han verkligen är eftergiven. Vilket gick bra. Jag gjorde det bara en gång åt varje håll för att inte han ska få som vana att börja gå.
Sen skulle vi öva på att stå stilla vid uppsittning. Först la jag mig bara på mage över hästryggen (slängde mig graciöst över! ;-) ) och första reaktionen var att börja gå, som vanligt. Men jag stannade honom och stannade igen och igen varje gång han gick. När han hade stått stilla en stund och jag upplevde att han började tänka "stå stilla" så berömde jag massor och hoppade sen av. På tredje försöket så kravlade jag mig upp sittandes och han stod faktiskt stilla under hela den klumpiga uppkravlingen trots spark i rumpan och allt! När jag sen satt upp så verkade han inte ha en tanke på att gå. Duktiga pållen! :-D
Själv reagerade jag över hur ohyggligt bred han har blivit över ryggen och kom ihåg varför jag skaffat hip-savern till sadeln (liknande en gel-sits som gör sätet i sadeln smalare upptill). Då kändes han som min fina lilla nallebjörn!
Idag (Måndag) fick Tabben mer behandling, den här gången av temporalben/höfter/käkled. Det kändes som att jag kom åt att behandla mer vid höfterna den här gången, tidigare kändes det lite som att det "stod stilla" och inte hände så mycket även om det säkert släppte lite spänningar i muskulaturen. Stackars Tabben var inte glad och jag fick passa mig för att inte bli biten. Vilket inte är det vanligaste, han har inte ens brukat vara nafsig av sig förrän jag kommit åt något i behandlingen och han förmodligen känt att han behövt avreagera sig. Han fick t o m till ett nyp i benet idag och en dunk nedåt med huvudet när jag försökte hålla i det så jag fick en ordentlig smäll på revbenen!
Jag hoppas det gjorde lite nytta så det var värt det jobbiga.
Vila idag igen eftersom jag inte hade hunnit rida innan behandlingen.
Så jag beslutade att öva uppsittningar barbacka med ridkapsonen på, så kunde jag öva på kapsonens inverkan i samma veva.
Först övade jag att be om eftergift i sidled för tryck från tygeln en sida i taget - böja halsen i sidled, vilket faktiskt gick bra åt båda håll tyckte jag. Gick också ett steg längre och bad honom sedan gå ur det böjda läget och bara ta några steg, mest i gymnasticerande syfte och för att checka av att han verkligen är eftergiven. Vilket gick bra. Jag gjorde det bara en gång åt varje håll för att inte han ska få som vana att börja gå.
Sen skulle vi öva på att stå stilla vid uppsittning. Först la jag mig bara på mage över hästryggen (slängde mig graciöst över! ;-) ) och första reaktionen var att börja gå, som vanligt. Men jag stannade honom och stannade igen och igen varje gång han gick. När han hade stått stilla en stund och jag upplevde att han började tänka "stå stilla" så berömde jag massor och hoppade sen av. På tredje försöket så kravlade jag mig upp sittandes och han stod faktiskt stilla under hela den klumpiga uppkravlingen trots spark i rumpan och allt! När jag sen satt upp så verkade han inte ha en tanke på att gå. Duktiga pållen! :-D
Själv reagerade jag över hur ohyggligt bred han har blivit över ryggen och kom ihåg varför jag skaffat hip-savern till sadeln (liknande en gel-sits som gör sätet i sadeln smalare upptill). Då kändes han som min fina lilla nallebjörn!
Idag (Måndag) fick Tabben mer behandling, den här gången av temporalben/höfter/käkled. Det kändes som att jag kom åt att behandla mer vid höfterna den här gången, tidigare kändes det lite som att det "stod stilla" och inte hände så mycket även om det säkert släppte lite spänningar i muskulaturen. Stackars Tabben var inte glad och jag fick passa mig för att inte bli biten. Vilket inte är det vanligaste, han har inte ens brukat vara nafsig av sig förrän jag kommit åt något i behandlingen och han förmodligen känt att han behövt avreagera sig. Han fick t o m till ett nyp i benet idag och en dunk nedåt med huvudet när jag försökte hålla i det så jag fick en ordentlig smäll på revbenen!
Jag hoppas det gjorde lite nytta så det var värt det jobbiga.
Vila idag igen eftersom jag inte hade hunnit rida innan behandlingen.
Kommentarer
Trackback
