Nu var jag modig! ;-)
Idag tog jag mig i kragen och red ut på en uteritt själv på Tabbe, har ju nån halv-fobi mot att rida ut själv och har bara gjort det kanske 2 gånger sen jag köpte honom?
Drog på barbackapadden och red ut på skoggstigen precis bredvid stallet! :-) Tyckte direkt ut i skogen kändes mindre läskigt än att rida längs en väg, framförallt med tanke på hur många lastbilar som bränner omkring i samband med bygget av järnvägen och att annat ståhej i samband med det.
Det är första gången som jag ridit ut själv (och en av få gånger totalt sett också) som jag ridit hela vägen från stallet, en "godkänd" sträcka och sen hela vägen hem igen till stalldörren! Och med barbackapad utan stigbyglar och allt. Även om det inte låter hi-tech så kände jag mig väldigt stolt både över mig själv och kusen, han var lugn och fin och lydig!
Igår så tränade vi lite för hand, med fokus på bakbenen och att försöka befästa hur jag vill att han ska reagera på skänkelhjälperna (genom att kliva under sig mer med det bakbenet).
Gjorde faktiskt lite enligt Katrins filosofi, tycker det är lättare från marken när han är coolare och man kan förstärka med kroppspråket. Att stå stilla och be honom kliva under sig med innerbak utan att lassa över vikten fram, inte låta honom gå om han gjorde det utan isåfall börja om och förtydliga och så vila och klapp + ibland godis som belöning när det blev rätt. Det gick faktiskt ganska bra, tror han gillar att man är övertydlig men ändå tar det lugnt.
Är också lite stolt över pållen nu i nya sommarhagen! Har visserligen inte testat ta in honom själv på kvällen än, men har haft morgonjour 3 dagar i rad nu sen dom släpptes i beteshagen. Trots att han är så kär i sina flickor (går med 3st ston nu) så står han ganska lugnt och snällt när jag har låtit honom varit inne ett tag efter att jag släppt ut de andra när jag ska rida/träna. Han har ju varit snäll på så vis tidigare också och börjar väl bli lite härdad, men med tanke på hur hingstig han blivit när han fick sina flickvänner trodde jag stress-Tabac skulle komma tillbaka! :-P
Drog på barbackapadden och red ut på skoggstigen precis bredvid stallet! :-) Tyckte direkt ut i skogen kändes mindre läskigt än att rida längs en väg, framförallt med tanke på hur många lastbilar som bränner omkring i samband med bygget av järnvägen och att annat ståhej i samband med det.
Det är första gången som jag ridit ut själv (och en av få gånger totalt sett också) som jag ridit hela vägen från stallet, en "godkänd" sträcka och sen hela vägen hem igen till stalldörren! Och med barbackapad utan stigbyglar och allt. Även om det inte låter hi-tech så kände jag mig väldigt stolt både över mig själv och kusen, han var lugn och fin och lydig!
Igår så tränade vi lite för hand, med fokus på bakbenen och att försöka befästa hur jag vill att han ska reagera på skänkelhjälperna (genom att kliva under sig mer med det bakbenet).
Gjorde faktiskt lite enligt Katrins filosofi, tycker det är lättare från marken när han är coolare och man kan förstärka med kroppspråket. Att stå stilla och be honom kliva under sig med innerbak utan att lassa över vikten fram, inte låta honom gå om han gjorde det utan isåfall börja om och förtydliga och så vila och klapp + ibland godis som belöning när det blev rätt. Det gick faktiskt ganska bra, tror han gillar att man är övertydlig men ändå tar det lugnt.
Är också lite stolt över pållen nu i nya sommarhagen! Har visserligen inte testat ta in honom själv på kvällen än, men har haft morgonjour 3 dagar i rad nu sen dom släpptes i beteshagen. Trots att han är så kär i sina flickor (går med 3st ston nu) så står han ganska lugnt och snällt när jag har låtit honom varit inne ett tag efter att jag släppt ut de andra när jag ska rida/träna. Han har ju varit snäll på så vis tidigare också och börjar väl bli lite härdad, men med tanke på hur hingstig han blivit när han fick sina flickvänner trodde jag stress-Tabac skulle komma tillbaka! :-P
Kommentarer
Trackback
