Koncentration
Idag fick jag det bekräftat - tror jag.
Att det är jag som är för inkonsekvent, och liksom inte hittar någon balans mellan att tjafsa "i onödan" med Tabbe och att vara konsekvent och be om effekt av hjälperna. Han är ju lite tvärtom - ju mer man gör, desto mer stänger han av (eller ju mer man kräver rättare sagt och ju grövre hjälper man tar till) MEN - ska jag förtydliga något och se till att få en reaktion så måste förstärkningen ibland vara väldigt stor, får jag ingen reaktion så blir jag ju automatiskt tjatig och inkonsekvent enligt hästen!
Katrin kör ju på det där att stanna hästen om den inte lyssnar utan bara yrsar på, att man då börjar om och ser till att få det rätt första steget innan man går vidare. Bara att få stopp på Tabac när han stänger av kan ju ta en del steg! =P Skulle jag köra fullt ut på den metoden skulle det nog bli mycket stillastående - eller försök till stillastående snarare?!
Hursomhelst, han kändes lite ofokuserad idag så jag beslutade för att jobba en dag till för hand men lite mindre krävande fysiskt sett - försöka hålla strukturen i hästen (koll på bogar/bakdel för att få en hyfsad böjning) men fokusera mest på avslappning. Använde samma metod som igår - att jag tog tag i sidostycket på tränset och tog det lite uppåt vid förhållningarna. Faktiskt får han en mycket längre överlinje då! Funderar på om det finns någon bettvariant som kan fungera på liknande vis, vilken inverkan det egentligen får, men helt ärligt så är det enda jag kommer fram till att det borde töja väldigt obehagligt i mungiporna och t o m riskera att slå emot tänderna om man tar för hårt! Ändå känns han mycket mer avslappnad i halsen - och därmed i överlinjen eftersom det är halsen som brukar vara för hög och s-formad - och kommer till ro på ett helt annat sätt. Gissar på att det är de bakåtverkande tygeltagen han inte gillar och det blir det ju på stången hur man än tar i tyglarna om man inte bara skakar snabbt.
Tränade ca 30-40 minuter idag också vilket kändes lagom. För efter träningens slut var han mycket lydigare för små signaler när jag skulle dirigera honom lite hit och dit i samband med upplockande av spillprodukter! ;-)
Variation kanske är nyckeln - iom att han ofta känns mer känslig när jag går över från en position/ett bett/en metod till en annan, sen plötsligt känns sämre/mer okoncentrerad, och sen plötsligt lyssnar bättre med en annan metod! Om jag inte lyckas sabba alla metoder i slutändan vill säga... *host*
Att det är jag som är för inkonsekvent, och liksom inte hittar någon balans mellan att tjafsa "i onödan" med Tabbe och att vara konsekvent och be om effekt av hjälperna. Han är ju lite tvärtom - ju mer man gör, desto mer stänger han av (eller ju mer man kräver rättare sagt och ju grövre hjälper man tar till) MEN - ska jag förtydliga något och se till att få en reaktion så måste förstärkningen ibland vara väldigt stor, får jag ingen reaktion så blir jag ju automatiskt tjatig och inkonsekvent enligt hästen!
Katrin kör ju på det där att stanna hästen om den inte lyssnar utan bara yrsar på, att man då börjar om och ser till att få det rätt första steget innan man går vidare. Bara att få stopp på Tabac när han stänger av kan ju ta en del steg! =P Skulle jag köra fullt ut på den metoden skulle det nog bli mycket stillastående - eller försök till stillastående snarare?!
Hursomhelst, han kändes lite ofokuserad idag så jag beslutade för att jobba en dag till för hand men lite mindre krävande fysiskt sett - försöka hålla strukturen i hästen (koll på bogar/bakdel för att få en hyfsad böjning) men fokusera mest på avslappning. Använde samma metod som igår - att jag tog tag i sidostycket på tränset och tog det lite uppåt vid förhållningarna. Faktiskt får han en mycket längre överlinje då! Funderar på om det finns någon bettvariant som kan fungera på liknande vis, vilken inverkan det egentligen får, men helt ärligt så är det enda jag kommer fram till att det borde töja väldigt obehagligt i mungiporna och t o m riskera att slå emot tänderna om man tar för hårt! Ändå känns han mycket mer avslappnad i halsen - och därmed i överlinjen eftersom det är halsen som brukar vara för hög och s-formad - och kommer till ro på ett helt annat sätt. Gissar på att det är de bakåtverkande tygeltagen han inte gillar och det blir det ju på stången hur man än tar i tyglarna om man inte bara skakar snabbt.
Tränade ca 30-40 minuter idag också vilket kändes lagom. För efter träningens slut var han mycket lydigare för små signaler när jag skulle dirigera honom lite hit och dit i samband med upplockande av spillprodukter! ;-)
Variation kanske är nyckeln - iom att han ofta känns mer känslig när jag går över från en position/ett bett/en metod till en annan, sen plötsligt känns sämre/mer okoncentrerad, och sen plötsligt lyssnar bättre med en annan metod! Om jag inte lyckas sabba alla metoder i slutändan vill säga... *host*
Kommentarer
Trackback
